fredag 19 februari 2016

Livsmedelsverket rekommenderar vegkost till barn och ger snabbläst fakta och matnyttiga tips om maten vi äter

 




Äntligen! Livsmedelsverket rekommenderar vegkost till barn och ger en massa matnyttiga tips om maten vi äter. 

Snabbtläst fakta dessutom om våra vanligaste näringsämne och hur vi får dem i oss.
Men mycket är ganska självklart, och även köttisar behöver näringsämne men det skrivs det sällan om. Lite konstigt då det inte räcker med en köttbit på tallriken för att få i sig näringsinnehållet, utan även köttisar behöver olik grödor för att få i sig alla vitaminer och mineraler... och mycket av det livsmedleverket skriver gäller för alla barn och det gäller även för vuxna. Ev varierad kost...

Livsmedelesverket skriver följande

"En kost med mycket grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkorn är bra både för hälsan och miljön. Därför är det bra om barn lär sig tycka om sådan mat i unga år, det ökar chansen för att de ska fortsätta med de vanorna även senare i livet."http://www.livsmedelsverket.se/…/…/vegetarisk-mat-till-barn/
 
Olika typer av vegetarisk mat
Ersätt köttet och fisken
  • baljväxter, som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter
  • fullkornsprodukter
  • grönsaker och rotfrukter
  • frukt eller bär
  • berikad gröt eller välling, åtminstone till två års ålder
  • lättmjölk, mellanmjölk eller berikade vegetabiliska drycker (dock inte risdrycker*)
  • rapsolja och rapsoljebaserade margariner.
Protein och energi
  • Genom att sprida ut måltiderna och mellanmålen jämnt över dagen orkar barnet äta mer, vilket gör det lättare för barnet att få tillräckligt med energi.
  • Var uppmärksam på att barnet växter som det ska.
Omega-3-fett
  • Fisk innehåller både DHA och flera andra näringsämnen som det inte finns mycket av i vegetabiliska livsmedel, men som är viktiga för barn. Om möjligt är det därför bra att låta barnet få fisk då och då, även om de vuxna i familjen väljer bort fisk.
  • Om man inte vill ge sitt barn fisk: ge i stället rapsolja och rapsoljebaserade margariner. De innehåller en annan typ av omega-3 fett som till viss del kan omvandlas till DHA i kroppen. Även valnötter och linfröolja innehåller omega-3-fett.
Järn
  • Det är bra om barnet får några av dessa livsmedel till både lunch och middag: fullkornsprodukter, bönor, ärter, linser, tofu och andra sojaprodukter.
  • Servera frukt och grönsaker till varje måltid, de innehåller C-vitamin som ökar upptaget av järn.
  • Barn under två år bör få järnberikad gröt och/eller välling.
  • Ost innehåller nästan inget järn. Pålägg som hummus eller messmör är därför bättre.
  • Ost eller keso som huvudingrediens i måltiden innebär ett alltför lågt järninnehåll.
Vitamin B12
  • Barn som äter veganmat, och utesluter alla animaliska livsmedel, måste få tillskott med vitamin B12, antingen genom B12-berikad mat eller kosttillskott.
Vitamin D
  • Barn som inte äter fisk och barn som inte får D-vitaminberikad mat, till exempel lättmjölk, mellanmjölk och margariner, behöver fortsätta med D-vitamintillskott även efter två år.
Kalcium
  • Veganbarn behöver äta både baljväxter, gröna bladgrönsaker och få berikade drycker (dock inte risdryck*) för att få tillräckligt med kalcium.
Jod
  • Alla barn, oavsett kost, behöver få joderat salt.
  • Man bör inte ge barn algpreparat eller andra kosttillskott som innehåller jodhalter som överskrider rekommenderat dagligt intag av jod. Ofta framgår inte jodhalten av märkningen, utan man får kontakta tillverkaren.
Riboflavin
Selen



Så här skriver Livsmedelsverket

En helt vegetarisk kost till barn kräver, precis som till vuxna, goda kunskaper om mat och näringsämnen och noggrann planering. Om den vegetariska kosten är väl sammansatt, innehåller berikade produkter och ger tillräckligt med energi kan även barn äta helt vegetarisk mat – veganmat.

Det finns många olika former av vegetarisk kost – vissa väljer bara bort rött kött, andra väljer också bort kyckling och/eller fisk. Vegankost innebär att allt från djurriket utesluts, det vill säga kött, fisk, skaldjur, fågel, ägg, mjölk och mejeriprodukter. Generellt gäller att ju fler livsmedel som plockas bort desto svårare är det att få till en kost som ger all näring och energi som ett barn behöver.
För barn som bara eller nästan bara äter vegetarisk mat är det mycket viktigt att ersätta de livsmedel som plockas bort från djurriket med näringsrika livsmedel från växtriket. Barnet behöver också få berikade livsmedel och det är nödvändigt med vissa kosttillskott.
Barnet bör varje dag få bland annat

Det brukar inte vara svårt för barn att få tillräckligt med protein, både baljväxter och fullkornsprodukter innehåller protein liksom quorn. Däremot kan det vara svårt för barn som nästan bara äter vegetarisk mat att få tillräckligt med energi. Det beror på att vegetabilier innehåller lite energi men mycket fibrer. Fibrer mättar bra, och risken är att barnet inte orkar äta så stora portioner som behövs för att täcka energibehovet. Om barnet får i sig för lite kalorier kommer proteinet att användas som energi och inte där det behövs, för till exempel tillväxt.
De flesta barn, även de som äter blandkost, får i sig för lite fleromättat fett, särskilt omega-3-fett. En särskild sorts omega-3-fett heter DHA och behövs för hjärnans och synens utveckling. DHA finns bara i fet fisk, som lax, makrill och sill, och saknas alltså i vegetarisk mat.
Små barn växer fort och har därför stort behov av järn. Därför är det viktigt att de får järnrika vegetabiliska livsmedel. Det är svårare för kroppen att ta upp det järn som finns i vegetabiliska livsmedel än det som finns i kött. I fullkorn, baljväxter och nötter finns dessutom så kallad fytinsyra som hindrar upptaget av järn. Fytinsyran bryts ner genom långtidsjäsning av bröd, som surdeg, eller groddning av baljväxter och frön. C- vitamin ökar upptaget av järn och finns i till exempel grönsaker, frukt, bär och rotfrukter. Därför är det bra om dessa livsmedel ingår i huvudmåltiderna.
Laktovegetarisk mat innehåller oftast mindre järn än vegankost, eftersom mjölk och mjölkprodukter nästan inte ger något järn alls.

Vitamin B12 finns i kött, fisk, ägg, mjölk och mejeriprodukter, men saknas helt i vegetabiliska livsmedel. B12 behövs för bildningen av blodkroppar och är nödvändigt för nervsystemets funktion.
Vitamin D finns i berikade mjölksorter (lätt- och mellanmjölk), margariner och fisk. Brist på D-vitamin kan orsaka rakit, dvs engelska sjukan, hos barn, vilket visar sig som mjukt och missformat skelett. För barn under två år räcker inte det D-vitamin som maten ger, utan de behöver extra D-vitamin i form av D-droppar.

Kalcium behövs för barnets skelett och finns främst i mjölk och mjölkprodukter. Vegetabiliska källor är baljväxter och gröna grönsaker.
Jod spelar en central roll i kroppens ämnesomsättning. Joderat salt, fisk, skaldjur, ägg, mjölk och mejeriprodukter är de viktigaste källorna till jod. Jod finns även i vissa alger och algoljor och algtabletter/kapslar marknadsförs som goda källor till jod. Jodhalten varierar mellan olika produkter och ibland kan halterna vara skadligt höga för barn.
Riboflavin finns främst i mjölk och mejeriprodukter och behövs för kroppens energiproduktion och som en del i antioxidantskyddet. De bästa källorna i en vegetabilisk kost är berikade vegetabiliska drycker (dock inte risdryck*), baljväxter, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter.
Selen finns i kött, fisk, ägg och mjölk. Selen ingår i kroppens antioxidantförsvar och behövs för ämnesomsättningen. Svenska jordar är fattiga på selen, därför är det bra att variera med importerade vegetabilier, som spannmålsprodukter, baljväxter, nötter och frön.
* Risdrycker innehåller arsenik och bör därför inte ges till barn under sex år. Mer information finns i avsnittet Är det något små barn ska undvika, under Barn 1-2 år.


.

Vegan Tzaziki

VeganskTzaziki går att laga snabbt och enkelt, och är gott till grillat eller varför inte prova till olika sorters grönsakstallrikar!

1 Slangurka
5 dl Vegan yoghurt
2-3 Pressade vitlöksklyftor
0,5 Färskpressad citron
1 Nypa salt
Eventuellt några mynta- eller citronmelissblad att dekorera Tzazikin med

Riv gurkan väl och låt den rinna av i ett durkslag innan du blandar ihop ingredienserna i en stor skål.

Eventuellt kan man skära bort fröhuset inne i gurkan och spara detta tillsammans med vätskan som rinner av gurkan i durkslaget. Gott att använd som måltidsdricka eller till shot.  Tzazikin blir då mindre rinnig om man tar bort fröhuset och låter grukmixen rinna av ordentligt först.

Tips!
Prova med att mixa gurkan i en mixer istället för att riva den, vilket ger ett utmärkt resultat, då saften i gurkmixet lätt rinner av i ett durkslag. Om man har tillgång till en mixer sparar man lite tidoch tzazikin blir slätare om du väljer att mixa istället för att riva.

Tzaziki blir extra god om den får stå och dra några timmar.

En favorit youghurt till krämigare såser som tzaziki är ALPRO då denna är lite krämigare än andra sorter och därför passar så bra till just såser av olika slag.

ALPRO är även gott att droppa ner lite färspressad citron i till fruktsalladsås

söndag 3 januari 2016

Om Sju dagar - Vår vision är en kyrka för alla där det naturliga är en kost som bidrar till god hälsa, ett hållbart klimat och inte bidrar till djurs lidande.

Vår vision är en kyrka och ett kristet liv för alla där det naturliga är en kost som bidrar till god hälsa, ett hållbart klimat och inte bidrar till djurs lidande.

Sju dagar för djuren, klimatet & hälsan

Namnet Sju dagar
Namnet syftar främst på Bibelns skapelseberättelse, där Gud skapade världen på sju dagar och människan till sin avbild, till att råda över djur och natur och leva på vegetarisk kost.

För det andra syftar namnet på Jobs vänner som i tystnad delade sorgen över hans lidande i sju dagar - något vi idag vill göra med de djur vi människor orsakat så mycket lidande.

För det tredje syftar namnet på det positiva med köttfria veckodagar, men att målet är sju dagar - för människan, djuren och jorden.


Gilla vår Facebooksida
https://www.facebook.com/Sju-dagar-för-djuren-klimatet-och-hälsan-535253653312349/?fref=photo

för att interagera och tillsammans verka för att vår vision förverkligas,  genom att gemensamt skrivna artiklar för publicering i andra media.

Sju dagars blogg

http://sjudagartankesmedja.blogspot.se/search/label/Om%20Sju%20dagar%20-%20grundtanke%20och%20vision

lördag 2 januari 2016

För djuren, klimatet och hälsan


Regelbundet kommer det rapporter om hur djuren har det i djurindustrin, hur klimatet påverkas negativt av vår massiva köttkonsumtion och hur vår köttkonsumtion negativt kan påverka vår hälsa. Vi i Sju dagar vill dels lyfta frågan för att våra kyrkor utifrån den kristna tron skall gå före i dessa frågor, dels vill vi underlätta för enskilda och församlingar att övergå till en djurvänlig, klimatvänlig och hälsovänlig kost.

Våra kyrkor och församlingar är ofta spegelbilder av den tid vi lever i - eller i kölvattnet av tidens strömningar. Men istället borde vi som kristna gå före och visa vägen till en rättvis värld och en rättfärdig behandling av djur och natur. Det ligger i Kyrkans profetiska och diakonala ansvar.


En kyrka för alla
Vi vill uppmuntra församlingar att servera vegetariskt som normalkost och inte “specialkost”. De som vill fortsätta äta kött skall få göra det, men behöver inte lagiskt göra det just när församlingen samlas till måltid. Idag har man ofta glutenfritt bröd och alkoholfritt vin vid nattvarden, trots att endast en mycket liten del av församlingen behöver det. På samma sätt bör en församling visa hänsyn till de som för sin tros skull inte vill äta upp djur som är lika intelligenta och sociala som våra husdjur. De som valt att inte äta kött kan ofta känna sig udda och ifrågasatta. Då skall inte församlingen vara ännu en plats där de återigen skall behöva känna sig utanför för att de behöver “specialkost”.


Bibeln och trons konsekvenser
När Gud i begynnelsen ger människan uppdraget att råda över djur och natur, sägs det samtidigt att hon får växter att äta. Detta är grundtanken, det skapelsegivna. Tillåtelsen att äta djur kommer senare i historien. Enligt Bibeln är det i sig inte fel att äta kött, men samma sak gäller med slaveri. Jesus åt kött, men vi tvivlar på att han skulle ätit kött från dagens industrialiserade djurhållning där djur objektifieras och vars liv värderas efter vinstmaximering. Dessutom har vi idag inga svårigheter att utan kött få i oss den näring vi behöver. Som kristna behöver vi låta tron få konsekvenser i alla områden av våra liv. Tron är inte grädden på tårtan utan grunden i våra liv.


Näringsrik kost
Vi äter ofta det vi är vana vid, men genom små steg kan man successivt byta ut kött, mjölk och ägg mot andra alternativ. Med tiden öppnas en ny värld av smaker och möjligheter - och ofta är vegetarisk mat snabb och enkel att tillaga. För att få i sig alla näringsämnen är det positivt med fullkorn och att laga mat från grunden. Genom dagens stora utbud är det enkelt att byta ut köttet mot vegetariska proteinrika motsvarande alternativ. Genom bröd, gröt, linser, ärter och nötter får man i sig protein och mineraler. Järnet tas lättare upp om måltiden kombineras med något C-vitaminrikt. Genom grönsaker och frukter får man i sig vitaminer. Istället för mjölk kan man dricka växtmjölk som ofta är berikad med kalcium, vitamin D och vitamin B12 - vilket är mycket viktigt att få i sig tillräckligt av. Omega 3 kan man få från krossade chiafrön och rapsolja.


Små steg
Att förändra tankemönster och vanor tar tid och får ta tid. Det viktiga är att vi alla börjar ta små steg och bidrar med vad vi kan. Om man vill börja äta mer vegetariskt kan man börja med en måltid per dag, ex. frukost. Sedan kan man ta ett steg i taget, lära sig mer och upptäcka mer efterhand. Genom facebook kan man få tips, stöd och kontakt med andra som också vill börja ta små steg som kan förändrar världen.

Om församlingen vill bli djurvänlig, klimatvänlig och hälsovänlig - och öppen för alla - så kan man börja med att servera vegetariskt som standard och att de som vill äta kött får specialkost.

Sju dagar
Vår vision är en kyrka för alla där det naturliga är en kost som bidrar till god hälsa, ett hållbart klimat och inte bidrar till djurs lidande.

Namnet Sju dagar syftar främst på Bibelns skapelseberättelse, där Gud skapade världen på sju dagar och människan till sin avbild - till att råda över djur och natur och leva på vegetarisk kost. För det andra syftar namnet på Jobs vänner som i tystnad delade sorgen över hans lidande i sju dagar - något vi idag vill göra med de djur vi människor orsakat så mycket lidande. För det tredje syftar namnet på det positiva med köttfria veckodagar, men att målet är sju dagar - för människan, djuren och jorden.

Det kostar alltid på att gå i främsta ledet, men till slut kommer vårt arbete att bära frukt. Många frön gror nu! Det är en rörelse som håller på att slå igenom och det går inte att backa sig ut ur ett fruktbart framskridande. Så var det när slavarna skulle friges, när de svarta skulle få åka på de vitas bussar, när kvinnan skulle få rösträtt. Nu kommer vi att sluta våldföra oss på djuren och leva i harmoni med naturen.


fredag 1 januari 2016

Djurens värde och människans ansvar

                             

Kristen tro omfattar hela livet.
Något som idag ligger i tiden är frågan om djurskydd och en kosthållning där vi inte utsätter djur för onödigt lidande och onaturligt beteende i djurfabriker. Många blundar för detta, antingen bokstavligt när det visas i media, eller bildligt talat när man tänker på vad vår tids djurhållning ofta innebär.
 
Produktion av animalisk kost är långt mer resurskrävande och tärande på skapelsen än vegetabilisk kost. Och ständigt kommer rapporter om hälsorisker med hög köttkonsumtion, vilket ger stora vårdkostnader. Även om svaren inte är självklara, kan man inte utifrån Bibeln avfärda kost och djurhållning som något Gud inte bryr sig om. Tvärtom.
 
Vi lever i en värld som alltid kommer vara bristfällig. Syndafallet har skett och vi föll med det. Men det kan inte tas som intäkt för fortsatt orättfärdighet. I väntan och längtan efter den nya skapelsen har vi ett kontinuerligt ansvar för vår hälsa, djurens väl och jordens framtid. Det är sant att dessa frågor inte rör vår tros centrum. Det är vid första anblicken inte heller en fråga som handlar om själva människovärdet. Men en uppvärdering av djurens värde utifrån Guds Ord, gör att människan uppvärderas så mycket mer. Om ett djur är skapat och så högt värderat av Gud, hur mycket mer värd är då inte en människa?
 
Det som skiljer människan från djuren är att vi är skapade till Guds avbild, till medveten gemenskap med Skaparen och med ansvar för det skapade. Det ger oss ett oskattbart värde, men också ett ansvar inga andra skapade varelser har. I begynnelsen fick människan växter till föda och djur som sällskap. Det är alltså ursprungstanken enligt Bibeln. Senare får människan även kött att äta, vilket även Jesus gjorde.
 
Att äta kött är att i tacksamhet ta emot det Gud ger. Vi har rätt till det, men det är inte alltid riktigt att utnyttja sin rätt. Problemet i vår tid handlar vare sig om dödandet eller om ätandet, utan om den behandling många djur får under sin livstid. Att utsätta djur för förtryck, lidande och ett påtagligt onaturligt och ovärdigt beteende är synd mot djuren, mot skapelsen och mot Skaparen.
Alla behöver inte gå över till en vegetabilisk kost, även om det sannolikt vore det bästa ur hälso- och miljösynpunkt. Ur djursynpunkt finns kött, mjölk och ägg från djur som fått leva ett gott liv - även om det i vår tid är ovanligt även i Sverige. Att äta det är inte fel. Men vi måste inse att vi alla har ett ansvar för det vi köper och äter. Inte minst kristna och judar har ett särskilt ansvar i det att vi lärt känna Skaparen och hans omsorg om varje varelse.
 
Idag är det inte svårt att välja bort kött och ändå få i sig en fullt näringsrik kost. Men många är så rotade i att äta kött att alternativet inte är aktuellt - oavsett det lidande man utsätter djuren för. Det är lätt och billigt att med argument skjuta över problemet på producenter och den lagstiftande makten för att slippa ta eget ansvar, men i slutändan är det konsumenterna som styr. Vi kan tycka att det är en droppe i havet att börja äta vegetariskt om ingen annan gör det. Men det hjälper de enskilda djur som inte behöver offras på egoismens och bekvämlighetens altare.
 
Idag är det vissa frågor som är på tapeten. Snart kan det vara djurfrågan som blir det på allvar och det är ingen vild gissning att Svenska kyrkan kommer haka på, välsigna det nya och balansera på vågen. Men idag har vi - som i allt och alltid vill hålla oss till hela Bibeln - chansen att inte bara haka på eller i efterhand kritisera avarter, utan med en bibliskt formulerad teologi gå före och ge vägledning i dessa frågor.
Carl-Henrik Karlsson, teol kand

Att få huvudet på tallriken påminner honom om vad han verkligen äter


Att få huvudet på tallriken påminner honom om vad han verkligen äter - det är den enda obehagliga skillnaden mellan att ha vingar, eller huvud på tallriken!

 
I Aftonbladet går en kille ut och förfäras över att han fått ett kycklinghuvud bland kycklingvingarna på tallriken. Jag förstår verkligen inte poängen? Om det nu är så hemskt att se vad man äter, kanske man borde tänka till fler gånger på vad man verkligen äter och kanske till och med på hur djuren haft det medan de ännu var i livet.
 
Hur har kycklingen på tallriken haft det innan den hamnade i  maten?
 

"Jag bara skrek rakt ut"

Men när Joakim skulle mumsa i sig den sista vingen fick han bittert ångra sin hyllning.
Han tyckte att kycklingvingen luktade lite konstigt och tittade ner.
– Då såg jag hur ett öga stirrade mot mig. Jag bara skrek rakt ut. Det var en reflex. Sen var jag tvungen att springa och kräkas, säger Joakim Nyquist.
Tagen av upptäckten ringde Joakim Nyquist till Guldfågeln för att höra vad som hade gått snett. Men istället för en ursäkt fick han en lektion i tillverkningsprocessen.
– Hon sa att det är väldigt lätt att missa en sådan här sak om huvudet hamnar under en vinge. Sen erbjöd hon mig 400 kronor i kuponger – i fall jag skulle vara sugen på mer kyckling, säger han med ett skratt.

"Funderar på att bli vegetarian"

Men Joakim Nyquist vill inte äta mer kyckling på ett tag.
Läs hela artikeln på Aftonbladet...  http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20551665.ab


 

Älskar du röda saker? rött vin, röda sega råttor, korv, yougurt och andra godsaker så kolla in filmen!

 


 

 

 

 

Vet du vad du äter? Inte... kolla på filmen och få en riktig överaskning!



 

Karmin som betcknas som E 120 i maten vi äter kommer från en särskild sort löss som heter koschenillsköldlus. Dessa små löss torkas i solen tills de dörr och krossas sedan. När de krossats kan man utvinna det röda färgämnet ur dem och man har fått Karmin!

 
 
 
Om Karmin skriver Livsmedelsverket att Karmin E 120 är ett rött färgämne.
 
Karmin kan ge allergiska reaktioner som anafylaktisk chock, astma, röda märken på huden och svullnad.
Karmin får finnas i yoghurt med frukt, druvjuice, surimi, glass och isglass.
Det kan finnas i smink.
 
 Smaklig måltid!