måndag 22 februari 2016

Debatt Debattören: Förklara för mig hur du kan försvara ditt personliga val att njuta av kött på bordet, och gör det gärna utifrån andra aspekter än ditt ego.

Vi är inte grottmänniskor längre – sluta äta kött

        Utsläpp, Miljo, Debatt,  Köttindustrin, ​Lisa Bjernhagen 
 
Publicerad 20160222         
Många argument hos de som äter kött lyder: "Det är ett personligt val".
Ja, det kan tyckas. Det är ett personligt val att handla det en vill i affären och att konsumera det en känner för – eller? Glömmer vi någon? Jo just det, individen du äter.

I många fall kan vi prata om personliga val och relatera till att vi gör våra egna val, utan att behöva ta några konsekvenser. Helt riktigt stämmer det in på många områden. Som hur vi vill klä oss, vilken musik vi vill lyssna på och vart vi vill bo.
I den här frågan är det annorlunda. I den här frågan handlar det om att konsumerar någon annans liv. Du har direkt bidragit till en industri som dödar för pengar. Som dödar för njutning och som inte alls har särskilt mycket med personliga val att göra om en tänker efter.
Varken kon, grisen eller fåret har ställt upp frivilligt. Det personliga valet slutar där.
Du köper ett dött djur. Tillagar en kropp som var fullt frisk, som fick sitt liv taget alldeles för tidigt och äter det sedan för att det var din "personliga rättighet". Kan du verkligen argumentera för det här?
Rätten i din handling. Rätten i att äta en ko, men inte hunden som sitter bredvid dig på golvet? Vart går gränsen?
Vi lever i 2016. Vi har kunnat äta spannmål, grönsaker och baljväxter så länge vi kan minnas. Det finns extremt många vegetariska och helvegetariska alternativ att välja bland i frysdisken. Du kan byta ut grisen till en sojakorv och den sammanpressade kon till en vegetarisk burgare. Det finns stora upplagor av mjölk som inte innehåller kalvens föda, ja listan kan göras lång.
Och innan du kommer dit många köttätare brukar hamna: Nej, vi är inte grottmänniskor längre. Vi jagar inte för vår egna mat sedan flera hundra år tillbaka och om du jagar så är det knappast för att du behöver mätta din familj.
Du kanske njuter av en älgstek på hösten, men du behövde knappast skjuta älgen för att undgå svält.
Förutom det personliga valet som involverar friska, levande varelser förstör du indirekt vår planet genom din konsumtion. Köttindustrin maler sakta men säkert sönder vår planet genom att använda resurser vi inte har. Skövling av regnskog för nya farmer och nya uppfödningar samt utsläpp av gigantiska mängder metangas.
Tala om för mig hur detta personliga val att äta kött verkligen är en bra idé. Hur du kan försvara ditt ätande i takt med att planeten jorden utplånas samtidigt som fattiga u-länder går utan vatten för att det behövs så oerhört mycket av världens vatten till köttindustrin?
Förklara för mig hur du kan försvara ditt personliga val att njuta av kött på bordet, och gör det gärna utifrån andra aspekter än ditt ego.

Om du vill att dina barn och barnbarn ska växa upp i en grön värld och att andra delar av världen, där både människor och utdöende djurarter försöker överleva får bestå, är det dags att du börjar göra en förändring.
Det kommer inte ske en dag försent.
Lisa Bjernhagen

fredag 19 februari 2016

"iKaffet" för kaffeälskande baristor

Bästa alternativet i Kaffet för alla kaffeälskare och baristor är Otalys " iKaffet".

Helt perfekt utan att skära sig och går till och med att vispa upp för olika kaffedrinkar :-D

Bibelordet: Vad ska jag med alla era slaktoffer?


Jesaja 1

11
Vad skall jag med alla era slaktoffer?
säger Herren.
Jag är mätt på brännofferbaggar
och gödkalvars fett,
jag vill inte ha blodet
från tjurar och lamm och bockar.
12
Vem har begärt detta av er
när ni träder fram inför mig,
ni som trängs på mina förgårdar?
13
Kom inte med era meningslösa gåvor,
jag avskyr offerröken.
Nymånad, sabbat, högtidssamling -
jag tål inte falskhet och fest.
14
Jag hatar era högtider och nymånadsfester,
de har blivit en börda för mig,
som jag inte orkar bära.
15
När ni lyfter era händer i bön
vänder jag bort blicken.
Hur mycket ni än ber
lyssnar jag inte.
Ni har blod på händerna.
16
Tvätta er, rena er!
Låt mig slippa se era illdåd.
Sluta göra det onda
17
och lär er göra det goda.
Sträva efter rättvisa,
stöd den förtryckte.
 

Bibelordet:Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta

 

Redan i 1 Moseboken talar Gud om att vi ska äta växtbaserad kost
1mos 1:29-31:
Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta.
Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.”
Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.

Bibelordet: Människans öde och djurens är ett och detsamma

 

Predikaren 3:18-21
 Jag tänkte: Det sker för människornas skull, för att Gud skall pröva dem och de själva inse att de är djuren lika. Människans öde och djurens är ett och detsamma: hon dör som de. Samma livsande bor i dem båda. Människan är inte förmer än djuren.

Näringsvärden

Lite fakta om sunda matvanor- från ett arbete i folkhälsa

Vilka är de onda fetterna och vilket sorts fett är bäst?

 
Ett arbete från sjuksköterskeutbildningen som kan vara av allmänt inresse för den som är intresserad av att läsa om hälsosamma matvanor.De valda delar är ur ett arbete om folkhälsa.



Behandlingen: Hälsosamma matvanor och sunda livsstilsfaktorer.
Enligt Nordiska näringsrekommendationer (2012) är kolesterol är ett fettämne (lipid) som är viktigt för cellmembranets uppbyggnad. Ämnet finns även i hjärnan, lever, gallsten och har viktiga funktioner för olika processer i kroppen.
Problemet med kolesterol uppstår när vi får i oss för mycket av detta fettämne som transporteras via blodet och som då kan bidra till flera olika ohälsoproblem så som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ-2.
Kolesterol utvinns ur maten och utsöndras via gallan. Kolesterol får vi i oss av den mat vi äter, men kolesterol produceras även i kroppens olika celler, bland annat i binjurebarken, könsorganen, levern och tarmarna. Höga halter av kolesterol kan vara ärftligt betingat.
Omkring 70% av kolesterolet och 50% av det mättade fettet kommer från animaliska produkter som kött och mjölkprodukter som ost, glass, kakor och ägg.

Gränsvärde för blodfetter
Alla gränsvärde är generella och skall bedömas individuellt för varje patient och utifrån hens hälsotillstånd.
Totalkolesterolvärde
Normalvärdet för totalkolesterolvärdet i blodet ska ligga under 5,0 millimol/liter blod.
HDL 1,0 mmol/ l.
Höga värde av HDL är  eftersträvansvärt då dessa hjälper till att minska utvecklingen av åderförfettning (ateroskleros). Låga värden av HDL ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och metabolt syndrom.
LDL 3,0 mmol/l
Det är önskvärt med låga nivåer av LDL då detta ämne transporterar både både triglycerider och kolesterol till kroppens celler.
Triglycerider 2,0 mmol/l

HDL- det goda kolesterolet
High Density Lipoprotein (HDL) fraktar kolesterol och plack från cellerna till lever där det sedan kan utsöndras via tarmarna och avföringen och kallas därför det goda kolesterolet. Därför är höga HDL eftersträvansvärt då dessa hjälper till att minska utvecklingen av åderförfettning (ateroskleros). Låga värden av HDL ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och metabolt syndrom. 30 % av allt kolesterol transporteras av HDL. Kvinnor har högre HDL nivåer än män fram till efter menopausen då HDL nivån sjunker och LDL nivån stiger på grund av att det kvinnliga könshormonet östrogen skyddar mot hjärt-kärlsjukdomar (Orth-Gomér, K., & Perski, A. 1999)

LDL- det onda kolesterolet
Low Density Lipoprotein kallas det onda kolesterolet då det transporterar både triglycerider och kolesterol till kroppens celler. Man strävar därför att få låga LDL värden. LDL är det kolesterol som sätter sig kring inälvorna och i kärlväggarna och bildar plack vilket kan lossna och orsaka förträngningar eller blockeringar som kan ge hjärtinfarkt eller kärlkramp. När placket lossnar från artärernas väggar skadas dessa och inflammationsämnen bildas. Vårt immunförsvar försöker bekämpa dessa skador genom att makrofager och monocyter som tillhör kroppens vita blodkroppsförsvar bildar foamceller (skumceller) som lagras in som fett i den skadade kärlväggen. Skumcellerna bildar plack som kan lossna helt och ge förträngningar eller blockera kranskärlen helt i en akut hjärtinfarkt, eller förflytta sig (emboli) och bilda förträngningar eller blockeringar någon annanstans i kroppen. (Orth-Gomér, K., & Perski, A.1999)

Triglycerider
Ett annat blodfettämne med högriskfaktor att utveckla hjärt-kärlsjukdom är triglycerider. För att minska dessa nivåer rekommenderas ändrade livsstilsvanor vad det gäller kost, vikt, motion och alkoholvanor. Även dåligt kontrollerad diabetes mellitus och insulinresistens kan bidra till ökad plackbildning till följd av åderförfettning (ateroskleros) i blodkärlen, samt ge högt blodtryck.

Lp(a)
Lp(a) (uttalas Lp-apo) liknar LDL och kan tillsammans med andra apolipoproteiner påverka varandra. Höga halter av Lp(a) är ofta genetiskt betingade och kopplade till tidigt utvecklade hjärt- och kärlsjukdomar. Halterna av Lp(a) kan påverkas av östrogenterapi.  Apolipoproteinernas gemensamma inverkan kan bidra till att blodkoagel upplöses. Emboli (embolism) uppstår när en blodpropp vandrar i blodkärlen och kan orsaka en förträngning eller blockering i en annan kroppsdel än där den bildades. En embolisk blodpropp kan bestå av koagulerat blod, luftbubbla, fett eller plack.
 
Folsyra och B-vitamin bra för hjärtat!
Homocystein är en aminosyra i ämnesomsättningen som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Men Folsyra som är ett B-vitamin minskar nivåerna av homocystein. Folsyra finns naturligt i frukt och grönsaker och ofta i multivitamintabletter.

Fetter
Bra val är enligt livsmedelsverket att välja flytande margarin eller olja vid matlagning.
Omättade fetter.
Vegetabiliska oljor, exempelvis raps och olivolja, tillhör de omättade fetterna tillsammans med nötter och frön. Fröoljor som linfröolja och rapsolja  är rika på omega 3 och omega 6. Det finns en mycket stark evidens för att det omättade fettet ska vara huvuddelen av fettintaget för att uppnå goda hälsoeffekter och undvika kranskärlssjukdomar.
 
Enkelomättat fett
Enkelomättade fetter tillhör de nyttigare fetterna och ingår i bland annat oliv- och rapsolja. Ofta förekommer enkelomättat fett i flytande form och har en lägre smältpunkt än mättat fett vilket gör det till ett nyttigt fettalternativ.
Enkelomättat fett är ett bra fettalternativ om man vill undvika hjärt- och kärlsjukdomar.

Fleromättat fett
Fleromättat fett härsknar (oxiderar) lätt och därför bör kosten även innehålla antioxidanter. Rapsolja och avokado är exempel på livsmedel som innehåller fleromättat fett.
Fleromättat fett är ett bra fettalternativ om man vill undvika hjärt- och kärlsjukdomar.
 
Mättat fett
Det mättade fettet tillhör det så kallade ”onda” LDL-kolesterolet och finns i kött- och mjölkprodukter och som sätter sig runt inälvorna och bildar åderförfettning i blodkärlen. Det mättade fettet bör enligt livsmedelsverket bytas ut mot omättat fett som finns i exempelvis vegetabiliska oljor som rapsolja och olivolja. Det finns epidemiologiska belägg för att konsumtion av kött ökar risken för kranskärlssjukdomar, diabetes typ-2, högt blodtryck och stroke.

Transfetter
Finns naturligt i feta mjölkprodukter som smör och grädde men framställs även på industriell väg. Transfetter används ofta på grund av den långa hållbarhetstiden och att den har en fastare konsistens.
Transfetterna sätter sig på samma sätt som LDL-kolesterolet runt inälvorna och bildar åderförfettning (ateroskleros) i artärerna men sänker också HDL-kolesterolet som kallas det ”goda” kolesterolet. Därför får transfettintaget en dubbelt dålig inverkan på vår hälsa.
 
Kolhydrater, socker och stärkelse
En smart val enligt livsmedelsverket är att välja fullkornsprodukter när det gäller val av bröd, flingor, gryn, pasta och ris (Nordiska näringsrekommendationer 2012).

Kolhydrater
Kolhydrater är ett namn för sockerarter, stärkelse och en del kostfibrer. Kolhydrater behövs bland annat för funktioner i hjärnan. Bra kolhydrater kommer från fullkorn, hela frukter, baljväxter, grönsaker, frön, nötter.

Stärkelse
Ingår i potatis, pasta och ris och är den vanligaste kolhydraten. Stärkelse höjer blodsocker (glukos) nivån i blodet.

Socker
Sockret i kroppen kallas glukos, det är en kolhydrat som är en av de viktigaste energikällorna för kroppen och används som bränsle vid förbränningen ( metabolismen) i kroppens celler. Överskottet av glukos lagras i kroppens muskelceller och i levern som glykogen. Vid behov av energi spjälkar sedan kroppen glykogenet till glukos och kan då åter använda det till förbränning i cellerna. Blodsockret (glukosen) transporteras i blodet och släpps in i cellerna för förbränning av hormonet insulin. Vid avsaknad eller brist på insulin stiger därför glukosnivåerna i blodet och diabetessjukdom utvecklas. Högt sockerintag och fetma, framförallt bukfetma bidrar till utvecklandet av diabetes typ-2 samt leverförstoring.
Hög konsumtion av socker ökar risken för typ-2 diabetes, viktuppgång och bukfetma.

Kostfibrer
Höjer inte blodsocker (glukos) nivån i blodet och är ett bra livsmedel vid viktkontroll. Hit hör grovt bröd, frukt, nötter, frön och grönsaker , samt spannmålsprodukter av fullkorn vilka är bra livsmedel som mättar och därigenom bra basvaror vid viktkontroll. Det finns en stark evidens för att naturligt vegetabiliska livsmedel minskar risken för diabetes typ -2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Bakterier i tjocktarmen bryter ned vissa kostfibrer som därefter kan tas upp av tarmen. Därför ger kostfibrer inte lika mycket energi som andra kolhydrater  men påverkar tarmarnas rörelse positivt och motverkar förstoppning och diarréer. Livsmedelsverket rekommenderar ett intag av minst 25-35 gram kostfibrer per dag för vuxna.
 
Salt
Den rekommenderade saltmängden per dag är 5-6 gram. Men i genomsnitt äter vi det dubbla per dag och person i Sverige. För mycket salt kan bidra till högt blodtryck och ökar därför risken för hjärt-kärlsjukdomar. Färdigberedda livsmedel innehåller ofta stora mängder fett varför andra produkter kan vara lämpliga att överväga som alternativ.

Frukt och grönt
Enligt livsmedelsverkets rekommendationer bör vi äta ett halvt kilo frukt och grönt per dag och person. Ett halvt kilo frukt och grönt motsvarar 3 frukter och 2 rejäla nävar grönsaker per dag.

Proteiner
Dagligt intag av proteiner bör vara 10-20 % av det totala energiintaget. Vilket motsvarar 1,2 gram protein per kg kroppsvikt och dag. Detta täcker det dagliga behovet av de aminosyror (essentiella) som vi behöver få i oss via kosten.
 
Tomma kalorier
Är kalorier som ger viktuppgång och ohälsosamma effekter utan att tillföra näringsämnen i samma grad. Exempel på tomma kalorier är bakverk, glass, läsk och snacks. Tyvärr har intaget att dessa produkter ökat de senaste åren varför det finns all anledning att se över sitt tomma-kalori-intag.
Regelbundna måltider.
Regelbundna måltider har en evidensbaserad god effekt på hälsan och livsmedelsverket rekommenderar 3 huvudmål per dag och där i mellan 1-3 mellanmål.
 

Om Hjärt-kärlsjukdomar och diabetes

            
 
Ett arbete från sjuksköterskeutbildningen som kan vara av allmänt inresse för den som är intresserad av att läsa om hjärt-kärlsjukdomar samt diabetes.De valda delar är ur ett arbete om folkhälsa.

 
Hjärt-kärlsjukdomar
Trots de sista årens gynnsamma utveckling på området är fortfarande hjärt-kärlsjukdomar den största folksjukdomen i Sverige och kräver ungefär 36 000 dödsfall varje år. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar kraftigt idag och är från att ha varit ett högriskland i mitten av 90-talet nu nere på samma nivåer som lågriskländerna runt Medelhavet. Orsakerna till minskad sjuklighet i hjärt-kärlsjukdomar anges vara befolkningens sundare livsstilsvanor.
Dödligheten i sjukdomen är ojämlik och skiljer sig mellan män och kvinnor. Männens dödlighet minskar snabbare än kvinnors. Hjärt- och kärlsjukdomar är lika vanlig dödsorsak för kvinnor som för män, men kvinnor insjuknar ofta några år senare efter menopausen då nivåerna med hormonet östrogen sjunker.
Huvudorsakerna till att hjärt-kärlsjukdomarna minskar är minskad rökning och minskade halter av blodfetter. Andra orsaker till sjukdomen är psykosociala faktorer, bukfetma, högt blodtryck, lågt intag av frukt och grönsaker, fysiska inaktivitet, diabetes och alkoholkonsumtion (Folkhälsomyndigheten 2014).
 
Diabetes
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar och ungefär 400 000 svenskar lever med någon form av diabetes. Antalet drabbade av typ-2 diabetessjukdom är starkt förknippat med levnadsvanor och livsstilsfaktorer.
Typ2- diabetes orsakas av samverkande faktorer mellan genetiskt arv och miljö. De största riskfaktorerna för att få diabetes är fysisk inaktivitet, övervikt och då särskilt bukfetman samt stress.  Rökning och alkoholkonsumtion bidrar också till att riskfaktorerna ökar markant.
Många med typ-2 diabetes har högt blodtryck och höga blodfetthalter vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Vilket innebär att den största dödsorsaken vid diabetes är hjärtinfarkt och stroke.
Diabetes är förknippad med en nästan fördubblad dödsrisk på grund av kopplingen till hjärt-kärlsjukdomar. Risken för hjärt-kärlsjukdomar vid diabetes ökar med debutåldern, dålig glukoskontroll, högt blodtryck, rökning och höga blodfetthalter (Folkhälsomyndigheten 2014)

Symtom, sjukdomsutveckling, behandling vid hjärt-kärlsjukdomar.
Ateroskleros (åderförfettning) är den största underliggande orsaken till  till majoriteten av alla  cirkulationssjukdomar.  Men ökade eller flera förekommande riskfaktorer och stigande ålder utvecklas plack av fett, kalk, bindväv och inflammatoriska celler och ger förträngningar i artärerna. När hjärtats egna kranskärl sätts igen eller förträngs av plack försämras blodcirkulation och resulterar i hjärtinfarkt, kärlkramp (angina pectoris), hjärtsvikt eller oregelbundna hjärtrytmer (arytmi).
Symtom på hjärt-kärlsjukdom är mångartade och kan upplevas som tryck över bröstet, svårigheter att andas, dålig ork och trötthet, andfåddhet och smärta. Akuta hjärt-kärlsjukdomar kan leda till plötslig död och skall tas på största allvar. Behandlingar förutom farmakologiska och medicinska är goda matvanor och motion då förändringar vad det gäller livsstilsfaktorer visat sig vara mycket positiva.

Symtom, sjukdomsutveckling, behandling vid diabetes
Insulin är ett hormon som bildas i bukspottkörteln och som hjälper till att styra glukosnivån i blodet. Glukos används av cellerna som bränsle, och insulinet är det ämne som släpper in glukosen inuti själva cellen.
Vid typ-1 diabetes slutar  de langerhanska öarna i bukspottkörteln (pankreas) tillverka hormonet insulin helt. Vid typ-2 diabetes produceras fortfarande insulin men inte i tillräcklig grad vilket förklarar att man med en typ-2 diabetes till en början med kan komma långt i sin egenvård genom att äta en sundare kost. Behandling av typ-2 diabetes är att tillföra insulin till kroppen genom insulinsprutor eller insulinpump. Typ-2 diabetes kan i vissa fall medicineras med läkemedel.
Symtom på diabetes är trötthet, törst viktnedgång, kissar ofta (polyuri) (Diabetesförbundet. 2013) .
Andra former av diabetes är pancreatdiabetes som ofta är alkoholintroducerad diabetes. Graviddiabetes  är en annan form av sjukdomen som uppstår på grund av hormonrubbningar i samband med graviditet.

Prevalens
Prevalens är relativt antal sjuka i en sjukdom, inom en viss del av befolkningen, vid en viss tidpunkt
Hjärt-kärlsjukdomarnas prevalens(Folkhälsomyndigheten 2014)
Under åren 1987-2009 minskade antalet sjuka i hjärt-kärlsjukdomar drastiskt enligt socialstyrelsen.
Kvinnornas dödstal i åldern 15-74 år minskade från 125-55 dödsfall per 100 000.
Männens dödstal i åldern 15-74 minskades från 352- 128 döda per 100 000 under åren 1987-2009.
12 600 kvinnor  fick hjärtinfarkt  år 2010.
19 000 män fick hjärtinfarkt år 2010.
31 600 personer fick 33 700 hjärtinfarkter i Sverige år 2010
9 000 personer avled av akut hjärtinfarkt i Sverige år 2010
Diabetessjukdomarnas prevalens
34 856 personer med typ-1 diabetes var inskrivna vid landets medicinkliniker 2010.
10  889 personer med typ-2 diabetes var inskrivna vid landets medicinklinker 2010.
285 329 personer med typ-2 diabetes var inskrivna vid landets primärvård 2010.
85-90 % av de som har diabetes har typ-2 diabetes vilket gör den till landets vanligaste diabetessjukdom.
Runt 50 000 människor har typ-1 diabetes och av dessa är cirka 7-8000 barn.
Sverige har tillsammans med Finland världens högsta insjuknandefrekvens av typ1 diabetes bland barn.  Varje år får ca 700 barn diabetes och orsaker till typ-1 diabetes bland barn anses vara virusinfektioner under fostertiden samt hög födelsevikt (Diabetesförbundet 2013) (Folkhälsomyndigheten 2014).
Incidens
Incidens är förekomsten av en viss sjukdom,  i en befolkning vid en viss tid.
Hjärt-kärlsjukdomarnas incidens
Nyinsjuknade i hjärtinfarkt var 468 personer per 100 000 invånare 2010.
Dödligheten i kranskärlssjukdom minskade mer än 50 procent mellan åren 1986-2002 i Sverige och den totala kostnaden för hjärt-kärlsjukdom var 2010 61,5 miljarder kronor (Rapporter. Hjärt-kärlsjukdom 2010).
Diabetessjukdomarnas incidens
Diabetes är en av våra stora folksjukdomar.  Men då det inte är obligatoriskt att registrera sig i diabetesregistret finns inga helt säkra siffror på antalet drabbade (Diabetesförbundet. 2013) . Enligt diabetesförbundet är den ungefärliga siffran cirka 400 000 människor i Sverige som lever med någon form av diabetes.
2012 hade Nationella diabetesregistret 346 679 personer registrerade vilket uppskattas motsvara 90 % av diabetessjuka i Sverige.