https://helapingsten.com/2016/11/22/det-sjalvklara-i-att-vara-kristen-vegan/
Ett riktigt smart och klokt inlägg av Sarah Stenmark som Sju dagar självklart stödjer.
Få saker är i så kontroversiella bland kristna och möts med sådan oförståelse (och okunskap) som veganism, har jag upptäckt. ”Äter du bara sallad?” är en fråga jag ofta får, och ”men då äter du inte vetemjöl, va?” följt av diverse kött-skämt, som är ooooh såååå roooligaaa! Varje gång. Jag lovar. Men jag har upptäckt att det de flesta gånger handlar om förutfattade meningar om vad det är att vara vegan och anledningarna bakom.
När jag berättar för människor att jag är vegan utgår de allra flesta från att det är på grund av djuretiska orsaker. Och ärligt talat var det nog så det började. För tolv år sedan blev jag vegetarian, på grund av att jag älskade djur och kände mig som en hycklare gentemot dem när jag åt kött. Med tiden började jag tänka över om detta egentligen var skäl nog. Som kristen ansåg jag redan då att människan är satt att förvalta skapelsen och att människan därmed står över djuren, och om djurens död skulle vara en förutsättning för mänskligt liv, så vore det ett offer jag var villig att göra (nu är det ju dock inte så, vilket jag ska komma in på nedan). Bibeln problematiserar heller inte köttätande eller köttkonsumtion på så vis att det ges ett bud att man inte ska döda djur. Jesus åt fisk. Paulus åt kött. Jag vet. Jag kommer gå in djupare på varför bibelns texter om kött inte är direkt applicerbara på dagens samhälle i ett framtida blogginlägg, så tills dess får ni hålla tillgodo. Jag nämner heller inte klimataspekten i detta inlägg, det får också bli i framtiden. Jag bara slänger ut, som en liten teaser så där, att veganism är det överlägset bästa klimatvalet.
Anledningen till att jag idag är vegan, började med ett skolarbete. I naturkunskap andra året på gymnasiet. Jag skrev ett arbete om hungerbekämpning i förhållande till köttkonsumtion och stötte på information som jag då, 2008, aldrig stött på förut. Den brand som tog sin början där, som sedan utvecklades till min hjärtefråga, ledde mig till den utbildning jag läser idag, till agronom (jordbruksvetare) och nationalekonom (med inriktning mot miljö, jordbruk och naturresursfördelning).
Detta har emellertid blivit mer uppmärksammat de senaste åren, men anses fortfarande kontroversiellt i de flesta sammanhang, i synnerhet i kyrkan. Så jag tänkte därför berätta för er varför det enda vettiga är att vara vegan, eller åtminstone sträva ditåt.
Vi vill alla ha en värld utan svält, eller hur? Att 16000 barn dör varje dag på grund av hunger och hungerrelaterade sjukdomar kan vi väl komma överens om är fel och något som snarast behöver åtgärdas?
Enligt undersökningar som gjorts i år lider 800 miljoner människor av kronisk hunger och undernäring världen över. Låt oss stanna upp ett ögonblick och betänka denna siffra. Det är alltså som om 89 Sverige aldrig skulle äta sig mätta, alltid gå till sängs hungriga och att i dessa 89 Sverige skulle 16000 barn dö varje dag på grund av detta. Den siffran har sjunkit de senaste åren, vilket är en god utveckling, men samtidigt står vi inför utmaningen att förse en ständigt ökande befolkning med mat. Lägg också till detta att den globala ytan att odla på minskar, på grund av öknar som breder ut sig, havsnivåer som höjs och jordarna utarmas till den grad att de blir obrukbara.
Detta blir absurt i en värld där det odlas nog med mat för att förse hela jordens befolkning med näringsrik föda. Matförsörjningen är inte ett problem. Problemet är fördelningen av den mat som redan odlas.
Visste du exempelvis att om all mat som odlades skulle gå till människoföda skulle jorden utan problem förse mellan 12-15 miljarder människor med mat? Det är dubbla dagens världsbefolkning! Globalt går 70% av det som odlas på jorden till djurfoder. Då kan man tänka sig att det inte är ett bekymmer för att vi i vår tur äter djuren. Problemet är bara att när djuren får mat och de av denna mat ska bygga muskler som sedan blir människomat, sker en energireduktion, som ligger mellan 70-90%. Alltså, ger du en ko 100 kg sojabönor resulterar det i att kon av detta kan bygga 10 kg muskler. Växtnäringsomvandlingen är 10%-ig. Så, av dessa 70% av den odlade maten som blir djurfoder kommer endast 7 procentenheter mänskligheten till gagn i form av kött och mejeriprodukter. Denna landyta hade alltså kunnat förse 10 ggr så många människor med mat, om man inte tog omvägen via animalieproduktionen.
På jorden finns, som tidigare nämnt, en ständigt minskande odlingsbar yta. Men om man ska tänka sig en rättvis värld där alla får lika stor yta att odla på så skulle varje person idag tilldelas 1700 m2 per år. Detta är alltså den totala odlingsbara ytan globalt delat på jordens befolkning. 1700 m2. Kom ihåg den siffran. På grund av den energireducering som sker i samband med produktionen av kött och mejeriprodukter, så kräver 1 kg kött mycket mer landyta än 1 kg växtbaserat protein, eftersom kött är växtprotein som tagit en omväg via djur och blivit till mindre mat.
En ”normal” svensk kosthållning kräver i snitt 5600 m2 per person och år (då förutsatt att man inte äter ekologiskt, som kräver 3 gånger så mycket yta), vilket, om ni jämför den rättvisa fördelningen med köttätarens, kräver en kosthållning som inkluderar (eller baseras på) animalieprodukter väsentligt mycket mer yta än vad som vore rättvist. Och eftersom den odlingsbara ytan inte expanderar för att vissa vill ta upp mer yta, innebär det i praktiken att man tar av någon annans yta för att odla sin mat på dennes bekostnad.
En vegetarisk kosthållning kräver (icke-ekologiskt) 2600 m2 per person och år. Det är bättre, men konkurrerar fortfarande med en annan persons möjlighet till att äta sig mätt. En vegansk kosthållning, däremot, kräver bara 800 m2 per person och år (icke-ekologiskt), vilket är inom ramen för en rättvis fördelning av den odlingsbara ytan.
Detta innebär att så länge det finns människor som konsumerar mat utanför den rättvisa ramen, är det omöjligt att förse den nuvarande befolkningen, än mindre en växande befolkning, med näringsriktig mat. Till och med FN har gått ut med en officiell uppmaning till människor att övergå till en vegansk kosthållning på grund av detta, och klimataspekten.
Jag vill leva ett liv och konsumera (mat och annat) på att sätt som möjliggör liv för så många som möjligt. Jag vill inte att mitt liv ska bli på bekostnad av andra. Jag vet att Bibeln rent sakligt inte ser köttätande som en synd, eller något dåligt i sig (även om jag är övertygad om att Gud inte tänkte det från början, se 1 Mos 1:29-31, att det inte var den ordningen Gud såg som ”mycket god”). Men jag anser att Bibelns legitimering av köttätande, som i Bibeln behandlas som en bisak, övertrumfas av en av Bibelns grundpelare, i såväl gamla som nya testamentet, och en av Jesu huvudbudskap, vilket är kärleken till nästa.
Min nästa är alla de människor som jag med mitt liv påverkar och i en global värld är de många. Då blir heller inte det faktum att Jesus åt fisk i en värld med 300 miljoner människor som delade på jordens odlingsyta applicerbart på vårt globala samhälle, där odlingsbar mark är en bristvara och befolkningen närmar sig 10 miljarder. Jag själv kunde inte komma ifrån detta faktum att alla kosthållningar som resulterar i att mitt liv blir på andra människors bekostnad är oförenligt med detta centrala bud i Bibeln. Att älska sin nästa, och möjliggöra hennes liv.