lördag 26 mars 2016

Sju dagar stödjer Tomma burars kärleksaktioner för djuren

Sverige den 20 mars 2016

Till djurrätts- och fredsaktivisten Martin Smedjeback!

Tillberga anstalten

Hej Martin !

Här kommer en hälsning från oss i den kristna vegetariska gruppen Sju dagar. Vi vill berätta för dig att vi sympatiserar med dig och de övriga djurrättsaktivisterna i Tomma burar och de kärlekshandlingar ni alla i gruppen visade djuren när ni fritog dem under några aktioner under 2015 och som ni sedan tyvärr blev dömda för. Vi tycker det är tråkigt att kärlekshandlingar som ger frihet för djur att leva fria naturliga liv ska straffas enligt svensk lag med böter och fängelse.

Eftersom du nu avtjänar ett fängelsestraff för det vi anser är en kärlekshandling och vi tycker att kärlekshandlingar ska omfatta allt liv på jorden så skickar vi dig vår omslagsbild för vi tycker den visar så väl att även djur har känslor. De behöver vår kärlek och därför är vår vision en kyrka för alla där det naturliga är en kost som bidrar till god hälsa, ett hållbart klimat och inte bidrar till djurs lidande.

Så med uppmuntran och vår beundran över att du är en sann djurvän som visar oss andra kärlekens väg med ditt mod och civilkurage hoppas vi i Sju dagar att vi med denna lilla hälsning har kunnat muntra upp dig lite då du nu sitter fängslad och frihetsberövad för kärlekens skull.

Vi önskar Dig och alla i Tomma burar Guds välsignelse!

Varma hälsningar från oss alla i

Sju Dagar - för djuren, klimatet och hälsan.

/ Maria Karlström, Carl-Henrik Karlsson, Sunniva Suri Rettinger Lohla-Marie De Bie

Bloggen Sju dagar- för djuren, klimatat, hälsan

http://sjudagartankesmedja.blogspot.se/p/om-sju-dagar.html

Facebook Sju dagar- för djuren, klimatat, hälsan

https://www.facebook.com/Sju-dagar-för-djuren-klimatet-och-hälsan-535253653312349/?ref=aymt_homepage_panel

Vill du läsa mer gå in på

Tomma burar

http://www.tommaburar.se/

Ett år för djuren

http://www.ettårfördjuren.se/

http://www.ettårfördjuren.se/faumlngelse.html

Bilderna kommer från aktionsgruppen Tomma burar

Selma o Louise före och efter fritagningen

fredag 25 mars 2016

Faktaspäckat och lättläst om veg och klimatet från Världsnaturfonden

Kliptt & Saxat från wwf.se
http://www.wwf.se/vrt-arbete/klimat/earth-hour/tema-biffen/1550488-earth-hour-budskap-biffen

BIFFEN

Regeringen måste ta fram en övergripande nationell livsmedelsstrategi som hjälper oss att göra kloka matval. Vi måste halvera vår köttkonsumtion, välja bättre kött och minska svinnet för att klara att leva inom ramarna för en planet.

Därför är biffen betydelsefull

Kött kräver mycket mark, vatten och energi. Enligt Jordbruksverket står animaliska produkter såsom kött, mjölk och ost för en femtedel av de globala växthusgasutsläppen. Enorma mängder mark i Sydamerika omvandlas till sojaodling för foder till kor, grisar och kycklingar. En studie som jämför produktionen av en vanlig hamburgare med en vegetarisk sådan visar att den vegetariska använder 45 gånger mindre mark, 20 gånger mindre vatten och genererar 10 gånger lägre klimatutsläpp.

Köttkonsumtionen ökar över hela världen. I Sverige äter vi i snitt ungefär 46 kg kött per person och år, en ökning med cirka 50 procent sedan 1970-talet.

Så kan vi minimera matens klimatpåverkan

Att äta mindre kött och ersätta det med till exempel baljväxter, som också innehåller mycket protein, är positivt inte bara för miljön utan också för hälsan. Den som minskar konsumtionen av animaliska produkter till förmån för mer vegetabilier får nämligen i sig fler viktiga näringsämnen och mindre mättat fett. Att byta ut en eller ett par kötträtter i veckan är en bra början och bidrar både till minskad miljöpåverkan och hälsosammare kost. Byt inte ut köttet mot fisk då det finns en stor problematik med överfiske idag.

Förutom att äta mer vegetariskt är det viktigt att vi slutar slänga så mycket mat som vi gör idag. Varje år slänger en tvåbarnsfamilj mat för ungefär 6 000 kr. Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton, och det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år, enligt Livsmedelsverket.

Tillsammans kan vi påverka livsmedelskedjorna och privata och offentliga restauranger att bidra till minskat matsvinn och ett mer hållbart utbud.

Kommuner och landsting behöver se till att maten de köper in till skolor och sjukhus är miljöanpassat producerat och av hög kvalitet, inte bara billig. Livsmedelsaffärer och -företag behöver ta ansvar och styra inköp, verksamhet och försäljning för en hållbar livsmedelskedja.

Ät rätt för miljö och hälsa med WWFs Live Well-kostråd

Världsnaturfonden WWF arbetar för att säkra en rättvis tillgång på hälsosam mat för alla inom gränserna för en planet, och du kan bidra genom att göra kloka matval som är bra för både kropp och miljö. En bra åtgärd för klimatet är att äta hälsosamt, och det behöver inte alls bli dyrare. Det visar projektet LiveWell som WWF deltog i mellan 2012-2015. Följ gärna kostråden som tagits fram inom projektet:

Ät mindre och bättre kött
Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn
Ät varierat
Släng mindre
Byt inte kött mot fisk
Ät certifierat/miljömärkt
Ät mindre onyttigt fett, socker och salt

Mer om kost och Live Well-projektet på wwf.se/mat

Så minskar du matsvinnet

Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produceras, vilket ger stark klimatpåverkan helt i onödan.

Tänk på att "bäst före" inte betyder "dåligt efter". Lukta och smaka för att avgöra om maten går att äta. Ägg i kylskåp håller exempelvis flera månader efter utsatt datum.
Planera inköpen så att färskvarorna hinner ätas upp innan de blir dåliga.
Använd kylskåpet rätt. Sätt mejerivaror och kött där det är som kallast, grönsaker där det är varmare och förvara gärna även nötter och frön kallt.
Fler tips på Min Vardag

Enkelt äta mer klimatsmart

Alla miljövänner som tycker det här med att äta klimatsmart är knepigt, borde prata med WWFs matexpert Anna Richert. Hon får det att låta hur lätt som helst.
– Ät hälsosamt och minska svinnet. Man kan få ned sin klimatpåverkan med ungefär en fjärdedel bara genom att göra det.
Men att äta hälsosamt, vad innebär det?
– Ät mer frukt och grönt, och ät varierat. Det som är så bra är att du genom att äta hälsosamt automatiskt gör miljön en stor tjänst.
Ett kkg skumbananer påverkar faktiskt klimatet lika mycket som ett kg kycklingkött

Matexpertens bästa tips

Vegetariska trenden växer

Allt fler kommuner, företag och skolor minskar fokus på kött i matsedlar och upphandling.
Nya produkter finns på marknaden där köttet får stå till sidan till förmån för välsmakande produkter av soja, grönsaker och spannmål med lägre klimatpåverkan.
Kockar som Mathias Dahlgren på Grand Hôtel i Stockholm och Paul Svensson på Fotografiska museet presenterar vegetariska lyxmenyer.
Handeln ser ökande försäljningssiffror på det vegetariska måltidssortimentet

Mattias familj minskar på köttet

Ett bra och enkelt sätt att dra ner på köttätandet är att prenumerera på en vegetarisk matkasse. Mattias Goldmanns familj har testat flera vegetariska matkassar och är jättenöjda.
– Vi brukar spara recepten som följer med och när de legat framme har våra köttätande vänner fotat av dem med sina mobiltelefoner. Vem behöver inte middagsinspiration emellanåt?
Matkassen ger ny middagsinspiration

När distriktet ordnar aktiviteter måste köttätare anmäla specialkost - som vegetarianer gjort hittills.

Klippt & Saxat ur tidningen Sydöstran

http://www.sydostran.se/blekinge/ssu-blekinge-infor-vegetarisk-norm/?share=eyJkYXRhIjp7InVybCI6Imh0dHA6XC9cL3d3dy5zeWRvc3RyYW4uc2VcL2JsZWtpbmdlXC9zc3UtYmxla2luZ2UtaW5mb3Itdm

VnZXRhcmlzay1ub3JtXC8iLCJ0dGwiOiIxNDU4ODA0NDQzIiwidXNlcl9pZCI6IjU0NjMxZDcyOWI2Mjk3ZTQyNDAwMjBkMiJ9LCJzaWduYXR1cm

UiOiJPZ1wvcHJIUW83QVBDV0M2WnR1cmFmQlI3K1FTblQ1V3UxcWJ1bkx0QkZtWT0ifQ==

SSU Blekinge inför vegetarisk norm

Inom SSU-distriktet gäller från och med nu "vegetarisk norm". När distriktet ordnar aktiviteter måste köttätare anmäla specialkost - som vegetarianer gjort hittills.

Distriktets nya ordförande är själv vegetarian.

SSU Blekinge höll årskonferens den gångna helgen. Till ny ordförande valdes Jenny Melander, som varit medlem i förbundet i ett och ett halvt år. Hon efterträder Albin Ottosson.
En av motionerna som bifölls handlade om förslag på "Vegetarisk norm". Vegetarisk mat ska serveras på alla utbildningar och distriktsaktiviteter.
Jenny Melander är 19 år. Hon började engagera sig politiskt 2014
– Det var vid EU-valet, då SD fick tio procent. Då blev jag rädd, och tänkte "nu är det dags att jag ger mig in i det här". Jag gick med i SSU, åkte på valläger sommaren 2014 och blev sedan inskjutsad i styrelser och valarbete.
Varför just SSU?
– Jag har alltid varit intresserad av politik, varit för jämlikhet och jämställdhet. Det blev liten chock när jag upptäckte att det fanns människor som inte tycker att män och kvinnor är lika mycket värda. SSU är en bra plattform för att jobba för jämställdhet.
Hur känns det att bli ordförande i SSU-distriktet?
- Jättebra! Jag flyttade till Kalmar och trodde det skulle bli paus med det politiska arbetet, men så blev det inte.
Fungerar det att bo i Kalmar och vara ordförande?
– Jadå, jag hinner gå på alla möten och dessutom finns Skype om det behövs.
Är du vegetarian?
– Ja, sedan två år, precis som många andra i SSU Blekinge, ungefär hälften är vegetarianer. Men jag är lite "flexitarian". Ibland funkar det inte att äta vegetariskt, som vid släktmiddagar.
Får man inte äta kött vid era sammankomster nu?
– Jo absolut, vi har beslutat om en norm, vi pekar inte finger åt de som äter kött, de får fortsätta med det. Men vi måste lyfta blicken mot köttkonsumtionens etiska och miljömässiga problem.
Vilket är dagens viktigaste politiska fråga?
– Jag vill arbeta för jämlikhet både när det gäller etnisk bakgrund och kön. Vi ska inte göra skillnad på människa och människa.

Vegomagasinet

http://www.vegomagasinet.se/

Om VEGO

VEGO är Sveriges första och största helt vegetariska mattidning. Här finner du grön mat när den är som bäst, från vegofierade klassiker till nya favoriter. Enkla vardagsrecept utan krångliga ingredienser, blandat med lika enkel och god festmat. Du får även tips på nya produkter, inspirerande artiklar, intervjuer med kända profiler, kostråd, krönikor och mycket mer.
På hemsidan delar vi med oss av allt inom vegovärlden, så håll utkik!

Peter Dinklage: Därför är jag vegetarian

Klippt ur vegomagasinet
http://www.vegomagasinet.se/peter-dinklage/

fredag 11 mars 2016

På lördag tävlar Benjamin i korvfestivalen i Stockholm. Han har tillverkat en korv som innehåller tofu, soltorkade tomater, basilika och lite annat.

I massmedia om en djurfri livsstil
Lyssna till 7-årige Benjamin som tävlar i Stockholms korvfestival.

Radio P4 Värmland

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=6386936

Foto: Jenny Tibblin/Sveriges Radio.

Julia och Benjamin Skoog.

Benjamin Skoog är sju år. Han är vegan. Matlagning är ett av hans intressen.

– Det känns bra, säger Benjamin som tror att han kommer att vinna med sin skinnfriavegankorv.
Benjamins mamma Jonna:
– Han har fått vara med i köket sedan han var två år. det är väl så hans intresse för mat har börjat.

.

LRF:s mjölkförsvar klingar falskt

http://www.atl.nu/synpunkten/lrfs-mjolkforsvar-klingar-falskt

REPLIK. Alla medel är tillåtna bara ändamålet är gott. Ändamålet är att värna svensk mjölkproduktion. Medlen är osanningar och överdrifter.

Gunilla Kjellsson, ordförande i LRF Västernorrland, skrev osant i ATL den 16 februari: "Vi har världens klimat- och miljövänligaste mjölkproduktion i Sverige...". LRF:s ordförande har sagt att Sverige har världens klimatsmartaste mjölk. På LRF Mjölks hemsida står: "Världens bästa mjölk”, helt utan förklaring. FAO:s uppfattning, baserad på statistik från världens länder, är att svensk mjölk i klimatavseende är medelmåttig inom OECD.

Om biologisk mångfald skrev Kjellsson: "De (korna) bidrar med sina mular till en biologisk mångfald." Bidrar gör de visserligen, men endast marginellt och via rekryteringsdjuren. Otvetydigt håller mjölk- och köttproduktionen landskapet öppet, men hästnäringen har också betydelse.
Hela tre fjärdedelar av åkerarealen används för foder. En del av denna skulle kunna frigöras för vegetabilier för humankonsumtion om fler blev vegetarianer och då föda en större befolkning. Odling för humankonsumtion innebär också öppna landskap.
En omställning kan även frigöra areal för lågväxande energigrödor. Det behöver inte ske en stor förändring i grödval om de ska gå till energi. Vallväxter kan rötas för biogas, stråsäd kan eldas. När skogsbruket kan samla in hyggesrester, så borde det gå att odla energigrödor på åkermark.

Gunilla Kjellsson skrev: "den ökande importen av mejerivaror är förödande för den svenska landsbygden." Det är en överdrift likt LRF Mjölk:s på Twitter: "Mjölkbönderna är motorn på landsbygden.." (11/2).
Man glömmer andra näringsidkare på landsbygden, till exempel besöks-, skogs- och hästnäringen. Det finns 67 000 lantbruksföretag, av dessa är 4 300 mjölkproducenter. Dessa står för cirka 20 procent av lantbrukets produktionsvärde, som i sin tur bara är en del av landsbygdens dito.
För att hållbart kunna försörja en växande världsbefolkning med mat krävs dramatiska förändringar, bland annat en ändrad kosthållning i västvärlden och en minskning av matsvinnet. I dessa för världen viktiga frågor är LRF:s ledning tyst och ägnar sig i stället åt att värna det svenska.

Om LRF:s ledning anser att den globala miljön är överordnad svenskheten, då borde man agera starkt för att EU och världen anammar det svenska sättet att producera om det nu har "mervärde".
Man borde även informera om vilka länders mejerivaror vi ska köpa för att den totala miljöeffekten ska bli så bra som möjligt. Det är inte självklart att det bästa för miljön är att vi alltid köper svenskt. Och såväl mångfald som öppna landskap kan ordnas på annat sätt.
Det är väl en utopi att LRF:s ledning ska agera med globala förtecken och man skyller nog på medlemmarna. Man tar inte täten för en nödvändig förändring av svenskt jordbruk in i framtiden utan klamrar sig fast vid en miljödiskutabel verksamhet med stort skattestöd. Det tror jag kan leda till stagnation för såväl miljöprestanda som internationell konkurrenskraft.

Hans-Örjan Nohrstedt,
Debattör och bloggare, tidigare verksam vid Skogforsk, Forskningsrådet Formas och SLU.

.

Ledande forskare: Så äter du för att undvika cancer

Av Calle Godani -

7 mars 7:40

Artikel publicerad i Mitt i
http://mitti.se/ledande-forskare-sa-ater-du-for-att-undvika-cancer/

Tänk dig ett läkemedel som halverar risken att få cancer och räddar 8 av 10 från hjärtinfarkt. Det är just det Alicja Wolk och hennes team på Karolinska institutet har hittat. Fast inte en medicin då, utan enkla råd om kost och livsstil.

– Kosten är det som har störst negativ påverkan på vår hälsa. Våra stora kroniska folksjukdomar, som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och benskörhet är alla tydligt kopplade till kosten, säger Alicja Wolk, professor vid Karolinska institutet, där hon forskar på samband mellan kost och livsstil.
Om man jämför Stockholm med en amerikansk storstad ligger vi bättre till.
– Vi äter mindre rött kött, vi rör oss mer, många cyklar till jobbet och vi är inte lika överviktiga.
Men även jämfört med resten av Sverige ligger vi bra till. Stockholmare lever hälsosammare, det syns tydligt när man tittar på dödsorsaker.
Här är det klart lägre andel som dör av hjärtinfarkt, diabetes och cancer än i resten av landet. Kanske hänger det ihop med den relativt höga utbildningsnivån. För det finns ett tydligt samband mellan utbildning och livslängd. Medellivslängden är ett halvår högre i Stockholm än i riket.
Men skillnaderna är stora inom Stockholmsregionen. Medellivslängden kan falla flera år mellan två tunnelbanestopp.
– Vi kan själva kraftigt minska risken för cancer och härtinfarkter genom att ändra livsstil. med bättre kost, säger Alicja Wolk.
Och hon har belägg för sina påståenden. Hennes team har följt 100 000 svenskar sedan mitten av 1990-talet.
– Vi studerar alla faktorer som man själv kan påverka: vikt, hur mycket man rör på sig, rökning, alkohol och vad man äter.
Att man borde äta mindre kött har väl alla hört. Ändå går utvecklingen åt motsatta hållet. Vi äter i dag i snitt 46 procent mer kött per person än 1990.
– Man hör mycket om vegetarianism men än kan vi inte se det i vår statistik, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.
– Nivån på köttkonsumtionen ser inte ut att ha förändrats i någon större utsträckning 2015. Griskött minskar och kyckling ökar.
Men det är ännu långt kvar till amerikanernas nivå. De äter nästan dubbelt så mycket kött som vi i Sverige.

Allergiker och vegetarianer stängs ute från kyrkkaffet, anser debattörerna, som vill att församlingarna serverar mer vegetarisk kost

Publicerad debattartikel i Kyrkans Tidning 2011-03- 10

http://www.kyrkanstidning.se/debatt/vegetarianer-stangs-ute-fran-kyrkkaffet

Bild TT

Allergiker och vegetarianer stängs ute från kyrkkaffet, anser debattörerna, som vill att församlingarna serverar mer vegetarisk kost. Foto: Janerik Henriksson / TT

Vegetarianer stängs ute från kyrkkaffet

10 mars 2016 06:00

Kom som du är, uppmanas vi vid nattvarden och olika sammankomster i Svenska kyrkan. Men vid kyrkkaffet är det ofta tvärstopp, anser två debattörer.

Kyrkan pratar mycket om hjälpverksamhet och om den öppna kyrkan. Kom som du är, uppmanas vi vid nattvarden och olika sammankomster. Men vid kyrkkaffet är det ofta tvärstopp på generositeten och hänsynen! Allergikerna går en runda och läser på innehållsdeklarationen i hopp om att hitta något ätbart och vegetarianerna tar upp en medhavd frukt ur väskan.
Anledningen är att det är svårt att bryta igenom de inarbetade mönstren som finns och att byta ut den vanliga ost- och korvsmörgåsen mot några med grönsaker på, eller att få församlingen att köpa in en liter sojamjölk för dryga tian. Köttnormen och gamla tankemönster sätter stopp – för så har vi aldrig gjort förut.
Tyvärr ökar även allergikerna i antal och kyrkan borde kunna bredda sortimentet en smula, eller av ren omtanke och artighet fråga allergikerna vad de tål. Vi är ofta inte fler i församlingarna än att vi ganska snart lär oss vad de som kommer kan äta. Människorna som vill komma till kyrkan måste vara viktigare än invanda rutiner. Vårt samhälle är i dag mångkulturellt och människor lever efter nya olika livsstilar, men vi är alla förenade genom Kristus. Därför måste kyrkan vara öppen och inbjudande.
Även det ekologiska tänkandet måste få en större genomslagskraft och skulle med lätthet kunna föras in tillsammans med lite nya matvaror på bordet. Det behövs ett modernt tänkande kring kyrkkaffet och kyrklunchen som följer med i utvecklingen.
Aldrig tidigare har människor intresserat sig så mycket för hälsan, kosten och miljön, och kyrkan borde vara en självklar del i detta som är så starkt förbundet med vår kristna tro. Men i stället för att gå före, ligger kyrkan efter.
Kyrkan är känd för att skynda långsamt, men fastnar i sin egen dumhet om denna eftertänksamhet leder till att medlemmar inte kan delta i gemenskapen eller att snålheten över att köpa in några tomater och lite växtmjölk anses för dyrt. Det är snarare själva tankesättet och hur man ställer sig till att öppna upp för sina medlemmar det handlar om. I församlingarna måste vi ha förmågan att tänka utanför boxen. Inte sitta i den med fastcementerat lock. Ett mångkulturellt samhälle kräver nya sätt att tänka.
Det som krävs är mycket små förändringar till nästan ingen kostnad (eller lägre), men som skulle ge så många fler möjlighet att känna sig bekväma vid serveringar och kunna delta på lika villkor. Några olika brödsorter, tomat, gurka, paprika och växtmjölk- och margarin. Så kan fler känna sig hemma i församlingen.
Det handlar om hänsyn. Om kärleken till nästan i en liten praktisk vardagshandling. Om kristendom i praktiken där omsorg och öppenhet får råda och där kyrkan kan gå i täten för det goda.

Lohla-Marie De Bie
Carl-Henrik Karlsson
Sju dagar - för djuren, klimatet och hälsan