måndag 28 december 2015

Hur börja med veg?



Naturen är rik på växtbaserade alternativ till animaliska produkter

Ett enkelt sätt att börja

Att börja med att byta ut några animaliska produkter mot hälsosammare växtbaserade alternativ är ett enkelt och snabbt sätt som fungerar lika bra vid församlingsgemenskapen som hemma med familjen.


Mjölken byts till växtmjölk, exempelvis soja- eller havremjölk. Till kaffet finns till och med framtagen sojamjölk särskilt för kaffe som säljs i de flesta matvarubutiker. Annars fungerar sojamjölk bra i kaffet, men tänk på att skaka förpackningen och röra i kaffet!

Pålägg kan bytas ut mot tomater, paprika, gurka, rädisor och andra grönsaker. Det finns mildrökt tångkaviar som säljs bland annat på ICA för ca 20 kr. Veganostar, vegankorv och pastejer finns i alla matvarubutiker numera.

Frukt serveras med fördel vid alla fikastunder, kyrkkaffe och luncher. Antingen kan man enkelt ställa fram en fruktkorg, eller skiva/ klyfta lite päron och äpple och servera tillsammans med ekologiska vindruvor. Snyggt och hälsosamt!

Vid middagar och luncher kan man byta ut köttfärsen mot sojafärs och laga som vanligt. I alla matvarubutiker finns numera även ett brett utbud av färdiga schnitzlar, korvar, "kött"-bullar med mera. Bara att värma.

Soppor och sallader
Men allra enklast är kanske att servera veganska soppor och sallader. En varm vegansk soppa på vintern med bröd, och på sommaren en sval matig sallad med matvete, bönor, pasta, bulgur och färska grönsaker för årstiden. Både soppa och sallad är enkla måltider att laga till och kan mycket enkelt varieras efter tycke och smak.

Bufféer underlättar även för allergiker och de som inte tycker om all mat.
Fördelen med sallad är att de olika ingredienserna kan läggas i olika skålar och serveras som salladsbuffé. Det underlättar även för allergiker att få den mat de tål.


Små steg

Att förändra tankemönster och vanor tar ibland tid och får ta tid. Det viktiga är att vi alla börjar ta små steg och bidrar med vad vi kan.

Byt en måltid per dag eller en djur- och köttfri dag i veckan
Om man vill börja äta mer vegetariskt kan man börja med en måltid per dag, ex. frukost. Sedan kan man ta ett steg i taget, lära sig mer och upptäcka mer efterhand. Genom facebook kan man få tips, stöd och kontakt med andra som också vill börja ta små steg som kan förändrar världen.

Vegetarisk standard
Om församlingen vill bli djurvänlig, klimatvänlig och hälsovänlig - och öppen för alla - så kan man börja med att servera vegetariskt som standard och att de som vill äta kött får specialkost.

Veg-recept

www.recept.nu

http://www.recept.nu/vegetariska-recept

Vegokoll
http://www.vegokoll.se/recept

Sojaprotein kräver 5 gånger mindre jordyta och 10 gånger mindre vatten än animaliska produkter

                 
Vegetarianer sparar på jordytan och vattnet...
Produkter med sojaprotein kräver 5 gånger mindre jordyta
och 10 gånger mindre vatten
och orsaker mindre koldioxidutsläpp
än produkter med animaliskt protein.

Lättläst artikel från Läkartidningen om veganmat även för föräldrar som vill ge sina barn en näringsrik kost

Ännu en läsvärd artikel som också vänder sig till föräldrar som vill ge sina barn en bra och hälsosam kost! Mycket läsvärd och lättläst!

"...Vegetarianer som grupp löper mindre risk för ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck, stroke, typ 2-diabets, vissa cancer former och övervikt..."


Läkartidningen:
http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/EA/%5BCMEA%5D/CMEA.pdf
(artikeln öppnas i pdf)

Om alla blev veganer ...

Från Svt Nyheter Väst


https://www.facebook.com/svtnyhetervast/videos/vb.119615201531626/530200513806424/?type=2&theater


Skulle du kunna tänka dig att avstå kött för miljöns skull?
Om vi alla blev veganer skulle växthusgasutsläppen från mat minska stort, visar forskning från Chalmers. Läs mer här: http://www.svt.se/…/chalmersforskarnas-rad-bli-vegan-och-ra…

Bibelfråga




Texten är infogad från Allt om bibeln.

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/gudodjur.htm

Gud, människan och djuren

Bibelfrågan: Frågor och svar
Det är vår uppgift att utöva vår makt över skapelsen - över djuren och naturen - i enlighet med Guds egen moraliska vilja.
Fråga: Vad menar Gud när han säger att människan ska 'råda över djuren'? (P.B.)När profeterna beskriver morgondagens värld - Guds rike - det himmelrike, fredsrike, som Jesus kommer att upprätta på jorden - så spelar naturen och djuren en stor roll. Guds rike omfattar inte bara människan utan hela naturen, både djuren och växtligheten, hela Guds skapelse. Gång på gång återkommer profeterna till hur djuren lever i harmoni med oss människor och med varandra.
"Då skola vargar bo tillsammans med lamm och pantrar ligga tillsammans med killingar; och kalvar och unga lejon och gödboskap skola sämjas tillhopa, och en liten gosse skall valla dem. Kor och björnar skola gå och beta, deras ungar skola ligga tillhopa, och lejon skola äta halm likasom oxar. Ett spenabarn skall leka invid en huggorms hål och ett avvant barn sträcka ut sin hand efter basiliskens öga" (Jes 11:6-9)
Skapelseberättelsen i 1 Mosebok visar tydligt hur djuren får jorden att dela med människan och hur de välsignas av Gud. Allt detta visar vilken vikt Gud lägger vid djuren. De tillhör honom. De är hans skapelser. Bibeln uttrycker klart vilket värde djuren har för Gud. De har en "levande själ" precis som vi (1 Mos 1:30). Och eftersom Gud är livgivaren, så är deras liv också Guds liv. De är en del av hans väsen och därför också inneslutna i hans kärlek, omtanke och omvårdnad. Jesus bekräftar det. Gud glömmer inte ens de minsta fåglar. Han låter inte en sparv falla till marken utan att han bryr sig (Luk 12:6). Och om Gud sätter värde på dem och bryr sig om dem, så är det också vår självklara skyldighet - inte som något tvång, utan naturligt, i egenskap av Guds barn - att göra det. När Gud skapade människan, gjorde han det för att skapa sin avbild. Det är vårt mål - att bli lika honom, fullkomliga som han - och även om vi inte är Guds fullkomliga avbilder i dag, och inte heller kan bli det i den här fysiska tillvaron, så säger Jesus ändå flera gånger att det måste vara vår strävan att vara det.
"Varen fullkomliga, så som min Fader är fullkomlig..."
Som Guds avbilder, med uppmaningen att vara - och målet att bli - fullkomliga, är det varje kristens självklara skyldighet (och vilja) att återspegla Guds kärlek och rättfärdighet gentemot världen - inte våra egna egoistiska intressen och lustar. I 1 Mosebok berättas det om hur vi sattes att "råda" över de andra levande varelserna på jorden (1:28), men denna makt innebär inte att vi kan behandla dem hur vi vill. Det är inte vår uppgift att vara några skapelsens allsmäktiga och självsvåldiga diktatorer, utan Guds "verkställande representanter" på jorden. Vår uppgift är att utöva vår makt över skapelsen - över djuren och naturen - i enlighet med Guds egen moraliska vilja. Att vara rättfärdiga så som Gud är rättfärdig.
"Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det, men de ogudaktigas hjärtelag är grymt" (Ords 12:10)
Detta uttrycks också i 1 Mos 2, där människan får ansvaret att "vårda" den lustgård som gud har skapat (v 5 och 15). Vi är skapade till Guds avbilder och det innebär att vi i vår relation till världen omkring oss måste återspegla Guds egen kärlek och rättfärdighet så som vi möter den i Jesu gestalt - inte våra egna egoistiska intressen. Följaktligen är det vår plikt att vårda jorden - naturen och allt som lever där, växter, däggdjur, fiskar, insekter - med samma kärlek som han. Att behandla allt levande så som Gud skulle behandla det. Skulle Gud kunna finna ett nöje i att skada och döda sin skapelse? Skulle Gud kunna roa sig med att döda djur? Som allsmäktig Skapare skulle han ju faktiskt kunna ägna all tid - närmare bestämt en evighet - åt att ta livet av hjortar, björnar, fiskar, flugor, rådjur, myror, harar etc - enbart för sitt höga nöjes skull! Naturligtvis inte. Hela tanken är fullkomligt absurd. Men... ... vår skyldighet som kristna är ju att vara lika Gud... Den enkla sanningen är att Gud inte skapade djuren för att de skulle tillfredsställa någon nedärvd mänsklig lust att döda, utan för att de skulle vara en del i Guds skapelse, en del i helheten. Och därigenom blir djuren ett redskap för oss att visa vår kärlek till Gud och hans skapelse, visa hurdan aktning vi har för de varelser Gud har gett liv för att leva här med oss. Det innebär att vi inte bara kan betrakta djuren som någon sorts mänsklig egendom, som saker eller maskiner, som vi kan hantera efter behag. Tron på Gud som skapare för också med sig skyldigheten att hysa aktning för det han skapat. Sett ur bibliskt perspektiv är följaktligen vår behandling av djuren inte någon bagatell, utan tvärtom. Vi människor har ett ansvar mot djuren. Inte mot arter - arter kan inte känna smärta, lida, uppleva skräck - men mot individer. Individer som kan känna och plågas - men också njuta. Hur vi behandlar djuren - dessa våra mest försvarslösa medresenärer på vägen genom livet - blir därmed ett av många tester på vårt lärjungaskap, på hur mycket vi bryr oss om Guds skapelse, hur allvarligt vi tar den uppgift han gett oss här på jorden, och hur mycket vi bryr oss om vår eviga framtid. Det bibliska hoppet - det bibliska löftet - om det kommande Gudsriket, det som var och är själva kärnan i hela Jesu evangelium, är att Gud en dag kommer att återupprätta friden på jorden och att allt skapat ska leva tillsammans i harmoni utan våld. Som kristna är det därför vår uppgift att redan här och nu, i denna ofullkomliga värld, sträva efter att så långt det är möjligt förverkliga Guds rikes innersta väsen och själ, genom att försöka leva så nära Gud och så nära Guds vilja som möjligt. Och Guds vilja är kärlek, medkänsla, respekt och omsorg - om hela sin skapelse! Thor-Leif Strindberg

Bilderna och intervjun visar fakta på hur trångt hönsen sitter under transporterna i Sverige. Han gissar på 8-10 hönor i varje bur och 1000 burar i lastbilen.

 
Bilderna  och intervjun visar fakta på hur trångt hönsen sitter under transporterna i Sverige. Han gissar på 8-10 hönor i varje bur och 1000 burar i lastbilen.  Så vi ska inte snacka goja om hur bra frigående höns har det i Sverige, när vi inte vet hur alla dessa transporter och slakt går till.  Vi måste ha fakta! Hönsen transporteras flera gånger under sitt liv. Som kycklingar till hönserierna, Från hönserierna till slakten   :-( Tycker du att det är OK att  smaken från dina ägg är värda detta plågeri? Människor är unika, Vi har ett val. Valet är kärlek till allt levade....


http://www.tv4.se/nyheterna/artiklar/tusentals-yra-h%C3%B6ns-p%C3%A5-e4an-567935b6b9a9f6fd6b0005c9

Veta mer? Vi tipsar!

 

Vildåsnan- kristen vegetarisk förening


Föreningen bildades i juni 2006 och har ett 90-tal medlemmar runt om i Sverige. 

Tomma burar


Gruppen tommaburar fritar djur med goda och välunderbyggda argument, polisanmäler sig själva och lämnar kakor till bonden....
Gruppen säger: vem kan äga en annan individ?
Här ser du vad Aftonbladets webtv säger om att bonden  bjöd in till samtal.

Martin Smedjeback är en välkänd föredragshållare och även fredsaktivist.

Föredrag: Varför vi älskar hundar, äter grisar och klär oss i kor  
Varför beter vi oss så olika mot olika djur? Somliga klappar vi och andra äter vi. Forskning visar att det beror på dolda psykologiska mekanismer och en ofta omedveten ideologi som styr våra vardagliga val. Hur kan vi istället göra medvetna val som överensstämmer med våra värderingar?
Den 11 oktober 2011 delade Martin Smedjeback sin väg mot ett djurrättsengagemang i Katarina församling på söder i Stockholm, inför ett tjugotal församlade

 Kollektivet Ganhi



Pelle Stridlund uppskattad författare


Portal för vegan jobb                              
http://veganjobb.se/



En 10 dagar gammal griskulting diar sin mamma i en djurpark.
Men vad händer sedan med alla söta
djuparks- och cirkusdjur?


  

Kommun inför köttfri dag i skolan

                             

 
Lidingö inför köttfri dag på alla skolor och vissa förskolor. Enligt en skolenkät är var fjärde elev och förälder på Lidingö emot en helvegetarisk dag, enligt Mitti.se.

Lidingö inför köttfri dag på alla skolor och vissa förskolor. Enligt en skolenkät är var fjärde elev och förälder på Lidingö emot en helvegetarisk dag, enligt Mitti.se.
 
Lidingö inför klimatsmarta menyer nästa höst och slopar såväl kött som fisk en dag i veckan på alla skolor och vissa förskolor.

Läs hela artikeln här...
 

Biskopen vill ha köttfri fredag!

Biskop Martin Modeus

 

Nu utmanar biskop Martin Modéus i Linköpings stift alla som vill, att göra sällskap med honom och äta köttfri lunch på fredagar.

Små handlingar kan ge stora förändringar till det bättre, anser Martin Modéus.


 
I Sveriges radio.

Växtbaserad kost bäst mot inflammation

                              

 WomanWhoIsAVeganThumbsUp-850x400-1
 
 
 
 
Läkare för framtiden publiserar en artikel om att växtbaserad kost är bäst mot inflammation. Läs mer på...

söndag 27 december 2015

Djurens värde och människans ansvar

                                
Djur har känslor och kan känna smärta

Kristen tro omfattar hela livet. Något som idag ligger i tiden är frågan om djurskydd och en kosthållning där vi inte utsätter djur för onödigt lidande och onaturligt beteende i djurfabriker. Många blundar för detta, antingen bokstavligt när det visas i media, eller bildligt talat när man tänker på vad vår tids djurhållning ofta innebär.

Produktion av animalisk kost är långt mer resurskrävande och tärande på skapelsen än vegetabilisk kost. Och ständigt kommer rapporter om hälsorisker med hög köttkonsumtion, vilket ger stora vårdkostnader. Även om svaren inte är självklara, kan man inte utifrån Bibeln avfärda kost och djurhållning som något Gud inte bryr sig om. Tvärtom.

Vi lever i en värld som alltid kommer vara bristfällig. Syndafallet har skett och vi föll med det. Men det kan inte tas som intäkt för fortsatt orättfärdighet. I väntan och längtan efter den nya skapelsen har vi ett kontinuerligt ansvar för vår hälsa, djurens väl och jordens framtid. Det är sant att dessa frågor inte rör vår tros centrum. Det är vid första anblicken inte heller en fråga som handlar om själva människovärdet. Men en uppvärdering av djurens värde utifrån Guds Ord, gör att människan uppvärderas så mycket mer. Om ett djur är skapat och så högt värderat av Gud, hur mycket mer värd är då inte en människa?

Det som skiljer människan från djuren är att vi är skapade till Guds avbild, till medveten gemenskap med Skaparen och med ansvar för det skapade. Det ger oss ett oskattbart värde, men också ett ansvar inga andra skapade varelser har. I begynnelsen fick människan växter till föda och djur som sällskap. Det är alltså ursprungstanken enligt Bibeln. Senare får människan även kött att äta, vilket även Jesus gjorde.

Att äta kött är att i tacksamhet ta emot det Gud ger. Vi har rätt till det, men det är inte alltid riktigt att utnyttja sin rätt. Problemet i vår tid handlar vare sig om dödandet eller om ätandet, utan om den behandling många djur får under sin livstid. Att utsätta djur för förtryck, lidande och ett påtagligt onaturligt och ovärdigt beteende är synd mot djuren, mot skapelsen och mot Skaparen.

Alla behöver inte gå över till en vegetabilisk kost, även om det sannolikt vore det bästa ur hälso- och miljösynpunkt. Ur djursynpunkt finns kött, mjölk och ägg från djur som fått leva ett gott liv - även om det i vår tid är ovanligt även i Sverige. Att äta det är inte fel. Men vi måste inse att vi alla har ett ansvar för det vi köper och äter. Inte minst kristna och judar har ett särskilt ansvar i det att vi lärt känna Skaparen och hans omsorg om varje varelse.

Idag är det inte svårt att välja bort kött och ändå få i sig en fullt näringsrik kost. Men många är så rotade i att äta kött att alternativet inte är aktuellt - oavsett det lidande man utsätter djuren för. Det är lätt och billigt att med argument skjuta över problemet på producenter och den lagstiftande makten för att slippa ta eget ansvar, men i slutändan är det konsumenterna som styr. Vi kan tycka att det är en droppe i havet att börja äta vegetariskt om ingen annan gör det. Men det hjälper de enskilda djur som inte behöver offras på egoismens och bekvämlighetens altare.

Idag är det vissa frågor som är på tapeten. Snart kan det vara djurfrågan som blir det på allvar och det är ingen vild gissning att Svenska kyrkan kommer haka på, välsigna det nya och balansera på vågen. Men idag har vi - som i allt och alltid vill hålla oss till hela Bibeln - chansen att inte bara haka på eller i efterhand kritisera avarter, utan med en bibliskt formulerad teologi gå före och ge vägledning i dessa frågor.

Carl-Henrik Karlsson, teol kand

Öppet brev till Svenska kyrkans biskopar - En försmak av det vi skapades till


 
En försmak av det vi skapades till
(Skickades i januari 2015)
Öppet brev till Svenska kyrkans biskopar
 
Vi människor är skapade till att leva och låta leva. Det är vad vi är ämnade till att vara - vår identitet och bestämmelse. Det står i Bibeln att Gud skapade människan till sin avbild och sade till henne att hon skulle råda över djur och natur. Vi har ett ansvar, men det innebär inte ett egoistiskt herravälde på djurens bekostnad. För Gud säger i samma andetag vad människan skall ha att äta, nämligen "alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta." (1 Mos 1:28-30) Så var det i begynnelsen. Så kommer det en dag att bli.

Att Guds tanke är att vi - människor och djur ska leva i fred med varandra är något vi tydligt kan se hos Jesaja. (3) Det innebär bland annat att vi en dag kommer att övergå till en kost där inte den enes död är den andres bröd. Det blir en tillvaro där barmhärtighet och fred gäller jordens alla varelser. Vi är inte där än, men i väntan på den dagen kan vi med de möjligheter Gud gett oss börja ta steg för att ge rum för vad Gud en gång kommer att forma.

Paradiskost I våra församlingar konsumeras mycket mat och dryck ex. vid kyrkkaffe, kyrkluncher, fika vid bibelstudiegrupper, seminarier och möten. På liknande sätt som gudstjänsten både speglar och formar tron, så är det talande med vilken mat vi lagar och serverar vid våra samlingar. Kyrkan borde om någon vara ett föredöme, men det är långt ifrån alltid som växtbaserade alternativ finns att tillgå för de som önskar. Och det är sällan växtbaserad kost serveras som huvudmål.
Dessutom händer det att vi som inte vill äta animalier får ta bort köttet och äta "det andra" som blir kvar på tallriken. Dels signalerar det att vi som vill leva av den kost Gud gav människan i begynnelsen är udda. Dels signalerar det att det normala för en kristen är att äta kött - i praktiken oftast från djur som fötts upp inom storskalig djurindustri. Vi vill att Kyrkan skall vara en plats för alla - ingen skall stängas ute eller kännas udda bara för att man väljer att leva på det sätt Gud i begynnelsen tänkte. Ingen skall tvingas att sluta äta kött, men våra församlingar behöver bli fredade zoner där vi lever livet och främjar livet. Vi skulle önska att kyrkan - som borde vara den som höjer sin röst för de som inte har någon röst - hade mod att gå emot strömmen istället för att som idag flyta med.

Nödvändig omställning I december 2014 går Livsmedelsverkets nya kostråd ut på remiss där man uppmanar till en grönare kost med maximalt 500 g kött per person och vecka. (2) I media säger Annette Larsson på Livsmedelsverket att det bästa är att helt avstå från kött men att man har förståelse för att en tvär övergång kan vara svårt. (1)
Hans-Örjan Nohrstedt Sveriges lantbruksuniversitet skriver i UNT 24/4 2011: "I vår rika del av världen står animalier för en stor del av människors näringsintag. Det äts här avsevärt mer kött än vad som är motiverat. Detta är problematiskt då det behövs avsevärt större yta för att producera tillräckligt med mat om det görs via animalier än om det görs via vegetabilier.
En förändring mot en mindre köttkonsumtion där överkonsumtion sker ger därför möjlighet att producera mat åt behövande och/eller energigrödor och biomaterial. I till exempel Sverige används hela tre fjärdedelar av åkermarken till att producera djurfoder. I dag är dessutom en miljard människor undernärda. Hur ska mängden livsmedel kunna öka, när klimatförändringarna försämrar villkoren och när världens naturresurser, biologiska mångfald och ekosystemtjänster redan exploaterats på ett ohållbart sätt?
Det finns tre sätt att få mer mat på borden i framtiden: 1) ökad skörd per ytenhet, 2) minskade förluster i livsmedelskedjan, och 3) förändrad konsumtion främst i den rika världen. Alla tre sätten måste utnyttjas. (4)

Inte ta vad vi inte behöver Genom den kristna kyrkans historia har människor, under kortare eller längre tid, valt att leva på paradisisk kost - inte minst i fastan i advent och inför påsk. Om vi tolkar detta ställningstagande utifrån hur världen ser ut idag, kan vi tänka att det är ett ställningstagande, en livsstil, att avstå från att ta mer i från naturen än vi behöver. Vi avstår från att exploatera djuren på ett högst obarmhärtigt sätt i dagens djurindustri och vi avstår från att medverka till att utnyttja jordens resurser över dess begränsningar - något som nu även hörs från FN. (5,6) Dessutom har vi på individnivå all anledning att avstå från kött då allt fler evidensbaserade undersökningar påtalar sambandet mellan en rad sjukdomar och animalisk kost. (1) Detta i sin tur skulle minska mycket höga sjukvårdskostnader och är därför en samhällsfråga, även om det är ytterst få som vågar påtala detta.

Vi tror att ni som är biskopar i Svenska kyrkan är föredömen för många och vi skulle önska att ni, som fortsättning på klimatbrevet, vill gå före för att visa vägen till en hållbarare kost för både människor, djur och natur.
Vi kommer aldrig att kunna återställa paradiset på jorden. Men vi kan redan här och nu på jorden börja leva på det sätt vi en gång skall leva. Leva försmak av det vi skapades till. Om vi i vår tid kan leva gott utan att döda - varför skall vi då göra det?

Lohla-Marie De Bie
Carl-Henrik Karlsson
Elvira Ljungberg
Josefine Lagerström
Jakob Valdemar
 
 
Referenser
1. Livsmedelsverkets nya kostråd http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Ata-gronare-lagom-mycket-och-rora-pa-sig-i-vardagen--forslag-till-uppdaterade-kostrad/
2. Annette Larsson Livsmedelsverket i intervju med Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19924306.ab
3 Jesaja 11:6 - 9
4 Hans-Örjan Nohrstedt prefekt Sveriges lantbruksuniversitet m. fl i UNT 24/4 2011   http://www.unt.se/asikt/debatt/bara-forskning-kan-losa-matbrist-1320062.aspx
5 "...vegetarianer som grupp löper mindre risk för ischemisk hjärtsjukdom, högt blodtryck, stroke, typ 2-diabets, vissa cancer former och övervikt..." Läkartidningen: http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/EA/%5BCMEA%5D/CMEA.pdf
6  http://www.theguardian.com/environment/2008/sep/07/food.foodanddrink

Odla en näringsrik tro

Tidningen Dagen - Odla en näringsrik tro

 Publiserad 2015-03-11 i Tidningen Dagen http://www.dagen.se/debatt/odla-en-n%C3%A4ringsriktig-tro-1.334576                             

 

Odla en näringsriktig tro

Nu är det tid att forma en skapelseteologi som utgår från hela skapelsen – inklusive d­juren. Det skriver tre representanter för den kristna vegetariska tankesmedjan Sju dagar.                                                                 

Teologi inom diverse områden skapas ständigt av Kyrkan som gemenskap, av dess ledare och medlemmar. Men inom ett område är det märkligt tyst, tamt och livlöst. I kostens teologiska verkstad är alla maskiner stilla. Många kristna är av ett flertal anledningar intresserade av kost, men få kopplar det till den kristna tron. Vi lever dubbelliv.
Trots att vi värjer oss emot tanken har tron för många blivit en privatsak som inte formar hela livet, åtminstone inte kosten. Det är som om det är ett avskilt (heligt?) område i vårt liv där vi inte släpper in trons konsekvenser. Vi låter i allmänhet vår etik påverkas av vår tro, men när det kommer till kosten är det andra parametrar som spelar in. Där dras en gräns för etiken. Hit men inte längre. Här regerar smaken.

Oavsett vad vi tycker om det, är det signifikant att fastan i vår tid i princip har dött ut. Vi kan fasta från Facebook, tv, och d­iverse andra beroenden, men det är ytterst få som tar till­vara den mycket gamla kyrkliga traditionen att fasta från animaliska produkter under för­beredelsetiderna för våra stora kyrkliga högtider. Men utanför den kristna sfären gror det i folkmyllan.
I dag är det fler och fler som väljer bort kött, mjölk och ägg utifrån ett flertal aspekter. Ofta handlar det om bättre hälsa, omsorg om djuren inom djurindustrin, samt att man vill minska bidraget till klimat­förändringen.
Dietister är fullt medvetna om att en väl sammansatt växtbaserad kost är fullt näringsrik och reducerar riskerna för ett flertal sjukdomar.

Vi som skriver under detta tvivlar inte på att våra svenska bönder har stor omsorg om sina djur, men det är helt klart att så att de flesta måste spela på marknadens spelplan och den är inte nådefull.
Djuren inom svensk djurindustri l­ever många gånger onaturliga liv med mycket lidande – det är till exempel inget vi skulle vilja u­tsätta våra hundar för. Och oavsett om man menar att vi l­ever under ett klimathot eller inte, så påverkar onekligen den massiva djuruppfödningen klimatet, troligen mer än fordonsindustrin. Men kristna sitter ofta lugnt i båten. För tron ska inte påverka våra kostval. Så s­äger den svenska moralen.

Men frågan är hur vi kristna i söndagens gudstjänst med munnen kan bekänna våra synder och på kyrkkaffet 53 minuter senare, med glattpolerat samvete, kan klämma i oss en skinkmacka som kommer från en svensk gris som stått inomhus på betonggolv under sitt korta pengamaximerade liv. Eller som kyrklunch bjuda på kyckling­sallad från broilers som aldrig sett solljus och vars liv avslutas på ett obehagligt sätt vid 42 dagar – framavlade för att på så kort tid som möjligt ge så mycket kött till så billigt pris som möjligt. Och medan vi äter äcklas vi i samtalet av att man äter hundkött i andra delar av världen.
Vi är alla med i leken som säger att kejsaren har kläder. Vi har gjort grisarna till anonyma objekt, till slavar för våra smaklökar. Och då får hälsa, djur­lidande och klimat ta ett steg tillbaka. Man kan nästan säga att i svenska kyrkor är inte djuren fridlysta, utan själva djurindustrin. Vår tids heliga ko – snart det enda som finns kvar av helighet i våra kyrkor. Allt är tillåtet.
Allt är OK. Men rör inte vår kost. Varför är kyrkorna tysta när det gäller djurens lidande? Varför får vi aldrig höra biskopar ryta till om djurens arbetsläger? För att de själva äter kött från djurindustrin? För att det kan uppröra en del medlemmar?

Nu är det tid att forma en skapelse­teologi som utgår från hela skapelsen – inklusive djuren. De är individer inom olika arter – skapade av Gud till glädje för oss människor och för att vara med och vårda vårt klot. Forma en teologi som vågar fråga, vågar ifrågasätta, vågar gå före och inte bara smeka opinio­n.
Vilken kost skapades vi till att äta? När började vi äta kött? Går det över huvud taget att jämföra den tidens djurhållning med vår tids köttproduktion?
Hur mycket ska vi som kristna tänka på vår hälsa? Hur mycket ska vi som kristna tänka på miljön? Kan vi k­alla oss kristna om vi redan på förhand vägrar att låta Bibelns ord (o­avsett vad man kommer fram till) forma alla områden i våra liv?

Det är lätt att vara så k­allat profetisk om man bara säger det som ligger i tiden. Men att sjunga i den kören är bara pinsamt.
Vi önskar att kyrkliga ledare och församlingar vågar ta sitt ansvar och själva gå före. Men gör det nu och inte när samtiden och majoriteten börjat anamma det vegetariska. Då blir det bara pinsamt.
Vakna nu, eller fortsätt med er törnrosa­sömn. Stenarna kommer att ropa.

Lohla-Marie De Bie, Maria Karlström och Carl-Henrik Karlsson,
representanter för Sju dagar  kristen vegetarisk tankesmedja.

En kyrka för alla?




Det är viktigt att kyrkans gemenskap utformas så att alla känner sig välkomna. I det arbetet är fikat, kyrkkaffet och maten viktiga sammanhållande faktorer och i nästan allt församlingsarbete så delar vi gemenskapen under det att vi på ett eller annat sätt intar en måltid tillsammans. Vi har fruktstunder med de minsta, kyrkkaffet efter söndagens gudstjänst och luncher vid olika sammankomster.

Vi förenas vid måltiden och därför måste själva måltiden vara utformad så att ingen känner sig udda eller blir utan maten och fikabrödet. Att ställas utanför måltden är att ställas utanför gemenskapen.

Många veganer och vegeterianer berättar att de kommer till kyrkans fika- och matbord, och så finns det nästan ingenting, eller det finns ingenting för dem att äta tillsammans med de andra kyrkobesökarna. Vad gör man då frågar de sig? Sitter tysta hungriga, frågar efter en vegmat/ vegfika som kanske inte finns och som väcker besvärade blickar? Tyvärr finns det de som istället väljer att gå hem. Det finns ju ingenting för dem där vid bordet. Det finns till och med de som blivit ombedda att ta med sig egen mat till kyrkan, vilket är ett mycket omodernt, själviskt och inskränkt alternativ för en öppen kyrka som uppmanar sina besökare att komma som du är för att du är värdefull.

Idag finns även många allergiker, och vi blir allt mer hälso- och miljömedvetna. Utbudet och efterfrågan av ekologiska produkter öka tillsammans med att antalet personer som är vegetarianer och veganer av olika anledningar aldrig har varit så stort som nu. Därför är det mycket viktigt att församlingarna börjar förändra sitt sätt att tänka och arbeta runt måltidernas betydelse och dess utformning så att alla känner att de hör till gemenskapen även under kyrkkaffet och under luncherna.






torsdag 12 november 2015

En stilla undran

Är det inte ganska självklart?                 

 
 
Tjurkalven lever i cirka 18 månader innan han sätts på en djurtransport till slakteriet för att bli mat åt människorna. Kon insemineras för att föda kalvar så länge hon orkar och håller för uppgiften. Sedan "skickas" även hon som en förbrukad vara...
 
 
Vad är det som gör att vi tror att djuren faktiskt upplever smärta, känslor och stress annorlunda än oss människor?
 
Jag skulle så gärna vilja att någon kunde förklara hur världen tänker kring detta? Varför måste vi forska för att bevisa att det gör ont i masken när vi trär den på metkroken. Är inte det ganska självklart? Ändå kom just en sådan forskningsrapport helt nyligen som bevisar att masken känner smärta när den träs på kroken...
 
En förälder sörjer sitt förlorade barn. Vilken förälder vet och förstår inte det? Varför skulle det vara annorlunda för kon som blir fråntagen sin kalv eller tackan som misster sitt lamm? De står och råmar i timmar och dagar sedan kalven tagit i från dem....
 
Hur länge har vi inte känt till vilken stress det innebär för människor som mister sina föräldrar. Föräldrar kan aldrig ersättas. Ändå måste vi bevisa att kon och kalven stressas när de skiljs. Varför? Är inte detta ganska självklart?
 
Eller är det så att det är självklart. Vi förstår att vi utsätter djur för ett ofantligt lidande genom att exploatera dem som förbrukningsvaror- men vi är så iskalla att vi inte bryr oss. Jag hoppas och vill inte gärna tro att det är så det ligger till. Kanske blundar vi bara för det som är rysligt obehagligt, och de flesta av oss ser inte in i djurens värld. De flesta av oss människor ser inte in i ladugården och hör kalven och kons råmande efter varandra, vi ser inte in i de stekheta och långa djurtransporterna, vi känner inte stanken av blodet och dödsångesten på slakterierna, vi ser inte när alla tuppkycklingar ramlar ner från det löpande bandet, ner i kvarnen som maler dem levande.... Vi blundar .... men även att blunda sker under personligt ansvar....
 
Lohla-Marie De Bie

söndag 22 mars 2015

Blogg och facebook

Se vår nya blogg eller gå med i vår facebookgrupp.